I en ledare beskriver Martin Klepke avskaffandet av arvsskatten och förmögenhetsskatten som ett led i skapandet av ett skatteparadis för miljonärer. Uppenbarligen finns det anledning att åter berätta varför dessa skadliga skatter en gång avskaffades.

Arvs- och gåvoskatten drabbade främst små och medelstora familjeföretags generationsskiften. När företagare tvingades betala dessa skatter blev det ofta tal om så stora skattebetalningar att en del av företaget måste avyttras och företagets fortlevnad äventyrades.

Skatten bidrog till att generationsskiften sköts upp och därmed till hög medelålder på företagare. Generationsskiften i familjeföretag kan vara mycket svåra och arvsskatten gjorde dem ännu svårare. Detta var anledningen till att beslutet att avskaffa arvs- och gåvoskatten stöddes av företrädare för samtliga partier i riksdagen.

Arvsskatten var en skatt på redan hårt beskattade besparingar som slog orättvist. De mest förmögna kunde planera bort skatten medan medel- och låginkomsttagare och företagare tvingades betala. Det samma gällde i ännu högre utsträckning för förmögenhetsskatten där vissa tillgångar var helt befriade från beskattning. De slog inte mot ojämlikheten, utan förstärkte den.

Att det bara är Sverige och Österrike som har avskaffat arvsskatten stämmer inte, sammanlagt är det sju länder inom EU som tagit bort skatten. Till dem tillkommer Norge som nyligen gjorde detsamma.

Förmögenhetsskatten dränerade Sverige på investeringskapital och gjorde att många framgångsrika entreprenörer lämnade landet. Den gjorde också att kapital sökte sig till mindre produktiva investeringar som var skattebefriade.

Sammantaget kan man konstatera att arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna var de mest skadliga skatterna för vår ekonomi. Intäkterna var ytterst begränsade samtidigt som de var svåra att hantera för både skattebetalare och skattemyndigheter.

Ett smartare skattesystem ger högre tillväxt och därmed ökade skatteintäkter. Vi ser nu att entreprenörer och kapital hittar tillbaka till Sverige. Sedan 2000 har skattekvoten minskat från 51 till 44 procent av BNP samtidigt som skatteintäkterna ökat med 260 miljarder kronor, rensat för inflation. Detta är bland annat ett resultat av att arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten avskaffats samt av jobbskatteavdragen som medfört att marginalskatten har sjunkit för det stora flertalet.

I dag har Sverige världens högsta marginalskatt och dubbelt så hög skatt på sparande som i omvärlden. Att då återinföra arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten skapar sämre förutsättningar för nya jobb och ökad tillväxt. Förutsättningarna för resurser till skola, vård och omsorg skulle försämras.

Krister Andersson
Chef skatteavdelningen
Svenskt Näringsliv