Efter att ha ökat i flera årtionden tycks övervikt bland barn nu minska. Men klasskillnaderna består.

Finn Rasmussen, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet i Stockholm, har följt förekomsten av övervikt och fetma i många år. Han väckte stor uppmärksamhet med sina studier av värnpliktiga som mönstrade åren 1969 – 2005: De visade på en tiodubbling av den riktigt svåra fetman, en femdubbling av måttlig fetma – och starka samband mellan de unga männens vikt och utbildningsnivån hos deras mödrar. Lågutbildad mamma betyder ökad risk för övervikt och fetma.

I en ny, ännu inte publicerad studie skönjer Finn Rasmussen de första tecknen på att fetmaepidemin är på tillbakagång. I Stockholm minskade andelen överviktiga eller feta åttaåriga flickor från drygt 17 procent 2003 till drygt tio procent 2011. En liknande, fast mindre tydlig, minskning finns bland de åttaåriga pojkarna. Trendbrotttet syns än så länge bara i Stockholm.

Nedgången är större bland barn till lågutbildade föräldrar än bland barn till högutbildade.

– En tolkning är att barn till lågutbildade startar på en högre nivå – betydligt fler är överviktiga. Därmed är potentialen för förändring större, säger Finn Rasmussen.

Men mäter man relationen mellan grupperna visar sig den sociala ojämlikheten vara ganska oförändrad.

– En väldigt viktig observation i studien är att skillnaderna mellan kommuner i Stockholmsområdet är så stora. Där bostadspriserna är höga är övervikt och fetma ovanligt, sedan ökar problemet med sjunkande pris på lägenheterna.

Forskningen har lyft fram olika förklaringar till att övervikt är vanligare bland personer med låg utbildning än högutbildade, och vanligare bland låginkomsttagare än höginkomsttagare. Bland annat att högutbildade lättare tar till sig olika hälsobudskap, och att god ekonomi gör det lättare att motionera på roliga och stimulerande sätt.

– Personligen tror jag väldigt starkt på att psykosocial stress avgör vårt hälsobeteende, säger Finn Rasmussen. Men oro för pensionen och oro för att bli av med jobbet är svår att mäta.

I sitt tal under den gångna Almedalsveckan satte S-ledaren upp ett nytt mål för sitt parti: att sluta de påverkbara hälsoklyftorna i samhället inom en generation.

– Det är ett väldigt svårt mål att nå, eftersom ojämlikheten i hälsa har visat sig väldigt svår att utjämna, säger Finn Rasmussen. Rökning har minskat kraftigt i Sverige – men de som fortsätter att röka är de lågutbildade. Samtidigt har fetma ökat – och mest bland de lågutbildade. Den sociala ojämlikheten i hälsa består.