Altstadt-webbkronika

Snart är det EU-val och samtidigt 20 år sedan folkomröstningen som gjorde Sverige till medlem under höga hallelujarop från både socialdemokrater och borgerliga. Trots alla naiva löften och försäkringar från socialdemokrater om ett rött Europa, präglas dagsläget av såväl främlingsfientlighet och ­fascism som fattigdom.

Det är väl känt att Ingvar Carlsson kuppade igenom partiets positiva EU-attityd som en punkt i ett krisprogram till riksdagen, utan att förankra det bland gräsrötterna.

Innan dess hade han övergivit målet om full sysselsättning till förmån för inflationsbekämpning. Det betyder att politikerna inte längre kan sänka arbetslösheten genom att öka sysselsättningen, utan genom så kal­lade sunda finanser. Under Carlssons tid knöts kronan till ecun, vilket ledde till det vansinniga kronförsvaret med masskonkurser och 100 000-tals arbetslösa.

I Carlssons självbiografi ”Så tänkte jag” berättar han att 90-talskrisen berodde på bankernas kreditavreg­lering, som han visste att inga åtstramningspaket i världen kunde avhjälpa.
Trots det tillät Carlsson att välfärdsstaten och folket fick skulden då vi, som det hette, ”hade levt över våra tillgångar”.

Elitens förklaring var att politikerna lyssnat till oss ”kravmaskiner”. Därför förhindrade politikerna sig själva, genom budgetdisciplin och självständig riksbank, från att föra välfärdspolitik – trots att krisen egentligen berodde på att politikerna lytt nyliberala ekonomer.

Denna EU/EMU-anpassning innebar att partiledningen slutade att lyssna till rörelsen för att i stället lystra till, som det heter sedan 90-talets början, marknadens signaler, och det stora medlemsraset inleddes.

I radions P1 Morgon den 11 mars menade Carlsson att hans stora politiska misstag var att han trodde att folket skulle stå upp för välfärdsstaten mot nyliberalismen, men att tanke­smedjorna var för starka. En historieförfalskning av gigantiska mått, då han själv bär ansvaret för att de ny­liberala idéerna fick fäste i Sverige.

När vi blev inbluffade i EU-projektet så innebar det inte bara att marknaden tilläts exploatera alla livsområden. Socialdemokratin förvandlades från en folkrörelse till ett elitparti vars uppgift är att administrera marknadsexpansionen.

Vi är ett av världens mest avreglerade länder och inte längre världens jämlikaste land, en anti-utveckling som påbörjades under socialdemokratins regeringstid.

Jag anklagar därför socialdemokratin för att främlingsfientliga och nazistiska krafter växt i styrka, helt enkelt därför att partiet haft all makt i världen att göra allting annorlunda.

Socialdemokrater/socialister har suttit vid makten i länder som Sverige, England, Tyskland, Frankrike, Italien, Grekland och Spanien. Men då de aldrig fört fram något ekonomiskt socialt alternativ till EU:s marknadsliberalism har stora delar av väljarkåren satt sitt hopp till extremhögern för förändring.

Enligt humorgruppen Grotescos kända satirsång är allt bögarnas fel, men jag menar på fullaste allvar att det i stället är sossarnas!