Få sömmerskor kvar i branschen

För femtio år sedan syddes en stor andel av kläderna på svenska marknaden i Sverige. I dag finns några få sömmerskor kvar. Men ­modebranschen omsatte 229 miljarder 2012.

Marjatta Lindgren har jobbat som sömmerska i 38 år på ett och samma företag, Kwintet Sverige, i Borås.

– Det betyder väl att jag trivs, skrattar hon.

1976, när hon var 17 år, fick hon börja med att prova att sy i papper och göra enklare moment, Sedan flöt det på.

– Vi sydde rockar och hängselbyxor, grovjobbskläder. Då fanns det flera liknande företag här, till exempel Algots, sedan flyttade den produktionen utomlands.

I dag syr Marjatta Lindgren och hennes nio kollegor inga hela plagg.

– Vi gör ändringar på arbetskläder, monterar spikfickor och reflexer, kortar och förlänger byxor.

SAS är en stor kund. Företaget vill ha klänningar och byxor kortade och många revärer påsydda.

Alla sömmerskor har varsin egen en-nålsmaskin. Att sy är inget stillasittande jobb, enligt Marjatta Lindgren, det finns många specialiserade maskiner och moment att växla mellan.

Men att rekrytera ungdomar är svårt. Kanske vill de hellre sy bröllopsklänningar och finkavajer, tror Marjatta.

– Ja, det är svårt att få tag på sömmerskor i dag. De flesta har bytt yrke och många har kommit upp i åren, bekräftar produktionsledaren Martin Saarenoja på Kwintet.

Leena Kyhlros är ombudsman i IF Metall, där Marjatta Lindgren är organiserad. I hennes register finns färre än tio arbetsplatser med sömmerskor. Några syr herrskjortor med hög kvalitet, andra gör kläder till präster.

Den största delen av förbundets 2 800 medlemmar i tekoindustrin finns i stället inom det som kallas teknisk textil.

– Vi har bland annat SCA i Falkenberg som gör blöjor, textila tennisgolv tillverkas av Nordifa och tekniska växthusvävar görs av Ludvig Svensson AB.

De svenska tillverkningsföretagen övergår allt mer till att bedriva handel. Produkterna utvecklas, designas och marknadsförs i Sverige, men tillverkningen sker ofta i samverkan med andra länder.

Enligt Teko, bransch- och arbetsgivarorganisationen för svenska textil- och modeföretag, uppgick den totala tekoexporten förra året till cirka 19 miljarder kronor, och kläderna stod för 13 miljarder.

Hur går det till om inget produceras i Sverige?

– Vi har en del produktion kvar i Sverige, som mössor, strumpor och underställ. Sedan sker förädling av importerade varor som sedan säljs på den inhemska marknaden eller exporteras igen, säger Maria Lindström, handläggare på Teko.

Totalt omsatte den svenska klädmarknaden cirka 229 miljarder kronor år 2012.

– Då stod H&M för 108 av dem, säger Maria Lindström.