Att ersättningen från a-kassan nu är lika låg som socialbidraget betyder inte bara att de arbetslösa måste leva på sparlåga. Låg ersättning gör det också svårare att ta sig ur arbetslösheten.

En majoritet av de arbetslösa får ingen ersättning alls från a-kassan, eftersom villkoren för ersättning är så svåra att uppfylla.

Men dessutom klarar sig den minoritet som faktiskt får ersättning allt sämre, visar Akademikerförbundet SSR i en rapport som publiceras i dag, måndag.

I tolv år har den högsta ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen legat stilla på 680 kronor om dagen, vilket har gjort att den har halkat efter övriga inkomster i samhället. 2014 är året då den maximala ersättningen från a-kassan till och med blivit lägre än försörjningsstödet (det som tidigare kallades socialbidrag), skriver Akademikerförbundet SSR i rapporten.

Någon exakt gräns för när den högsta a-kasseersättningen hamnar under försörjningsstödet finns visserligen inte, eftersom försörjningsstödet är behovsprövat och varierar något beroende på var i landet man bor. Men räknar man på en ensamstående i Stockholm med genomsnittlig bostadskostnad ligger försörjningsstödet på 10 805 kronor i månaden efter skatt. Det ska jämföras med de 10 472 kronor en arbetslös maximalt kan få i ersättning från a-kassan, förutsatt att kommunalskatten är 30 procent.

Att försämra ersättningen vid arbetslöshet, samtidigt som inkomstskatten har sänkts för dem som har jobb, har varit en bärande del i regeringens arbetslinje. Stor inkomstskillnad mellan dem som har arbete och dem som har arbetslösa ska ge ”drivkrafter” för de arbetslösa att skaffa arbete.

Men drivkrafterna fungerar inte, hävdar Akademikerförbundet SSR.

En följd av den snåla arbetslöshetsförsäkringen är att många arbetslösa tvingas gå till kommunens socialkontor och ansöka om försörjningsstöd. Nästan varannan som har försörjningsstöd har det av det enda skälet att han eller hon är arbetslös. Och försörjningsstöd, som är behovsprövat, räknas av krona för krona om du skaffar arbetsinkomster. Alltså raka motsatsen till ”drivkrafter för arbete”.

Försörjningsstöd är över huvud taget ett dåligt sätt att ”coacha” människor till ett jobb, enligt rapporten. De som arbetar med försörjningsstöd är utbildade i socialt arbete – inte i arbetsförmedling eller rehabilitering. Därför borde de inte ta hand om personer vars enda problem är att de är arbetslösa eller sjuka.

– Både svensk och internationell forskning visar att man kommer längre från jobb om man är i försörjningsstöd än om man har a-kassa, säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef vid Akademikerförbundet SSR.

Här bygger Akademikerförbundet SSR bland annat på en undersökning från EU-kommissionen förra året, som visade att de arbetslösa som täcktes av arbetslöshetsersättning hade större chanser att komma i arbete inom ett år än de som inte hade sådan ersättning. En tänkbar förklaring till sambandet är att jobbsökande är krävande – den som pressas ekonomiskt, tvingas sälja bilen och vända ut och in på sin och sin familjs ekonomi orkar inte söka arbete effektivt.

De svenska trygghetssystemen har byggt på inkomstbaserade ersättningar vid sjukdom och arbetslöshet. Försörjningsstöd är tänkt som en sista, tillfällig utväg för dem som inte kan försörja sig på något annat sätt. När allt fler arbetslösa (och i viss mån sjuka) nu får försörjningsstöd, eller arbetslöshetsersättning i nivå med försörjningsstödet, ritas hela trygghetskartan om, resonerar Akademikerförbundet SSR. Sverige rör sig mot en modell med grundtrygghet i stället för inkomsttrygghet.

– Viljan att alls gå med i a-kassan försvagas om a-kassan inte ger högre ersättning än försörjningsstödet, säger Ursula Berge.

Akademikerförbundet SSR tror att det är medveten politik, och citerar Fredrik Reinfeldt i en intervju i Svenska Dagbladet den 20 oktober 2011. ”Sist och slutligen finns det ju andra trygghetssystem som fångar upp människor”, sa statsministern, som nämnde att föräldrar och partner kan hjälpa till i stället för a-kassan.

 

Rapporten i sin helhet kan laddas ner här.

Akademikerförbundet SSR har också en debattartikel i dagens DN.

Läs också: De flesta får socialbidrag av fel orsak