Stefan Slottensjö och Mattias Jansson var beredda att gå i strejk. Foto: Pontus Lundahl

Det nya avtalet innebär en ny anda i byggbranschen. Det visar en vilja till samarbete mellan fack och arbetsgivare för att komma till rätta med lönefusk, tycker byggnadsarbetarna Stefan Slottensjö och Mattias Jansson – som var beredda att gå i strejk.

Båda är lagbasar på bygget av nya Karolinska sjukhuset i Solna. Det är Nordens största byggarbetsplats just nu. En del av byggnadsarbetarna där var varslade att gå ut i strejk i början på veckan.

Men det blev ingen konflikt, eftersom både fack och arbetsgivare sa ja till ett avtalsförslag från medlarna.

– Det här känns bra och som att det kan bli ett nytt och faktiskt samarbete. Avtalet innebär att det nu finns ett tvång att hjälpas åt, säger Mattias Jansson.

– Nu finns det en annan vilje­inriktning. Det är en stor förändring jämfört med tidigare. Förut fanns en del löften, men nu ska vi verkligen göra det, säger Stefan Slottensjö.

De berättar att stämningen bland byggnadsarbetarna inför den varslade strejken var samlad och fokuserad, och de tycker att det fanns ett stort stöd för fackets krav bland de varslade. Tanken var att runt 170 av de 1 800 byggnadsarbetarna på storbygget skulle gå ut i strejk.

– Jag trodde absolut att det skulle bli strejk och jag blev mycket förvånad när de skrev på, säger Stefan Slottensjö.

– Det var en stor lättnad. Jag blev glad när vi fick ett nytt avtal, säger Mattias Jansson.

De anser att Byggnads inte har ändrat sin ståndpunkt utan att det är arbetsgivarna som svängt och gått facket till mötes.

De två lagbasarna tror att stödet från andra, bland annat Kommunal, och att Byggnads visade att man kan mobilisera sina medlemmar fällde avgörandet. Och att det samtidigt var betydelsefullt att arbetsgivarna var ganska ensamma om sitt motstånd mot huvudentreprenörsansvaret.

Det nya avtalet innebär ett ansvar för huvudentreprenörer att facket och huvudentreprenören ska utreda och försöka lösa tvister mellan facket och underentreprenörer. Sveriges Byggindustrier ska finansiera en fond som ska se till att anställda hos oseriösa underentreprenörer får vettig ersättning för sitt arbete – när alla andra möjligheter är uttömda.

På det här viset fick Byggnads igenom sitt krav på huvudentreprenörsansvar och skydd av de anställda hos underentreprenörer – samtidigt som arbetsgivarna fick gehör för att huvudentreprenörer inte ska behöva betala för att andra företag missköter sig.

– Avtalet är bra skrivet och det är en bra grund för att lägga upp ett arbetssätt. Nu har vi åtta månader på oss att pröva och fila på arbetssättet, säger Mattias Jansson.

Han tycker inte att fonden är det viktiga, utan kravet på samarbete är det som kan skapa en verklig förändring.

– Den stora finessen är att problemen inte ens uppstår, säger Stefan Slottensjö.

Han säger att det finns underentreprenörer på sjukhusbygget som inte sköter sig, och att anställda hos dem som missköter sig inte vill berätta eftersom de är rädda att förlora sina jobb. På arbetsplatsen finns sedan några månader ett samarbete mellan facket och Skanska för att komma till rätta med detta.

– Underentreprenader i fjärde och femte led är svårkontrollerade, men viljan finns i alla fall hos vår arbetsgivare, säger Mattias Jansson.

Avtalet

Ordning och reda

Avtalet garanterar byggavtalets grundlön för anställda hos en underentreprenör som fuskar med löneutbetalningen: 144:50 i timmen, 149 kronor nästa år.

Lönen ska betalas av den nya Ordning och reda-fonden (OR) i de fall där den konstaterat fusk med lönerna. Betalningen ska beräknas på en arbetsvecka på 40 timmar om man inte kommit fram till någon annan arbetstid.

Grundidén är att huvudentreprenören ska ha koll på underentreprenörer.

Om en underentreprenör inte sköter löneutbetalningarna ska facket och huvudentreprenören utreda och överlägga. Om de inte lyckas lösa tvisten ska en OR-nämnd avgöra om pengar ska betalas ut. I så fall betalas de från OR-fonden, som finansieras av Sveriges Byggindustrier.