Till chefredaktör Johanna Kronlid med anledning av din krönika om dina barndomsminnen från Cuf

Hej,

Som facklig funktionär sedan 1944, född 1918, pensionär 1983 från TCO, ger en bra tidning som Arbetet mig information om vad som händer fackligt.

Du skrev om hur du som medlem i Centern upplevde hur CKF-kvinnorna reagerade.

År 1938 stoppade jag nazisterna när de sökte bilda en avdelning i Mellansel, jag kommer från Norrböle. Bondeförbundet var då nazivänligt, jag blev anmäld till polisen för anstiftande av upplopp.

Den konservative landsfiskalen åtalade inte, det räckte med en varning att jag skulle bli hängd om tyskarna kom till Sverige. Min replik blev att vi båda blev kanske hängda, jag som skyldig och fiskalen som oskyldig.

Sedan återfann jag mitt namn på nazisternas dödslista i deras tidning, vilket jag fann vara hedrande för mig.

Bönderna vägrade att vara solidariska med Spaniens kämpande folk. De var rädda för ryssen och vi skojade med bönderna i Västersel vintern 1940 och frågade om de satt in in­nanfönstren.

Det var då, mitt antinazistiska arbetet fortsatte när jag flyttade till Stockholm i Radikala Landsföreningen och 1945 fick jag veta att jag stod på Säpos lista över dem som skulle interneras vid ett angrepp på Sverige av västmakterna. Chefen för Säpo samarbetade med tyskarna.

Med vänlig hälsning

Erik B