Många deltar i kommunala arbetsmarknadsprogram som vi inte vet effekten av, anser Eva Mörk, professor i offentlig ekonomi vid Uppsala universitet. Hon diskuterade arbetslösheten i går på Håller Sverige ihop, två dagar med forskningsseminarier och paneldebatter arrangerade av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Att ansvaret för arbetslösa är uppdelat mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna, tycker Eva Mörk är olyckligt.

När den ekonomiska krisen var ett faktum på 1990-talet och kostnaderna för socialbidrag ökade byggde kommunerna upp egna system. I dag får socialsekreterarna ställa krav på alla som söker försörjningsstöd att de ska gå ett aktiveringsprogram.

– 65 procent av kommunerna tillhandahåller någon form av sådana åtgärder för unga vuxna, 89 procent kan erbjuda insatser för äldre, sa Eva Mörk.

För 40 procent av dem som får försörjningsstöd är arbetslöshet det främsta försörjningshindret.

– Det här har blivit en a-kassa för dem som inte har a-kassa, sa Eva Mörk.

Och vi vet inte heller effekterna, hur många av åtgärderna som verkligen leder till sysselsättning. Kommunerna för ingen statistik på individnivå.

Eva Mörk lyfte fram Norge som ett gott exempel. Där är arbetsmarknadsåtgärder en frivillig rättighet och ersättningen för deltagarna är generös. Utöver skräddarsydda heltidsaktiviteter ingår också rehabilitering och sociala insatser.

En bra idé tycker Nilla Helgesson, direktor för frivilligorganisationen Skyddsvärnet, som satt i publiken och lyssnade.

– Skyddsvärnet anordnar kortare yrkesutbildningar på uppdrag av Stockholms stad. Behoven hos våra deltagare av rehabilitering och sociala insatser är mycket stort, sa hon.

I en efterföljande paneldiskussion fick Clas Olsson, biträdande generaldirektör för Arbetsförmedlingen, frågan om han tror på parallella stödsystem.

– Det beror på hur man väljer att se på ersättningssystemen, om man får hela eller delar av sin inkomst från försörjningsstödet. Om de här 150 000 arbetslösa fick statlig ersättning skulle kommunerna dra sig tillbaka.

Något som professor Eva Mörk skulle välkomna.

– Då skulle vi frigöra resurser i kommunerna som skulle kunna komma dem som verkligen behöver försörjningsstöd tillgodo.

TCO:s ordförande Eva Nordmark deltog också i diskussionen och lyfte särskilt ungas problem att komma in på arbetsmarknaden.

– Var tionde kommer inte in på gymnasieskolan och var fjärde går ut med ofullständiga betyg. Kommunerna måste erbjuda en utbildningsgaranti, alla måste få möjlighet till gymnasieutbildning, sa Eva Nordmark.

Clas Olsson sa sig vara kluven till gymnasieutbildningen som krav för många jobb.

– Vi behöver mer utbildning på bredden. Arbetsgivarna agerar så rationellt de kan, och ser gymnasieutbildningen som kvitto. Utbildning är ett lätt sätt att sortera. Jag skulle gärna göra något åt det.

Eva Mörk höll inte med:

–­Uppfattningen att vi är överutbildade är en myt. Det stämmer inte internationellt sett.

Hon fick medhåll av Eva Nordmark.

– Sverige har betydligt lägre ambitioner än andra länder vi konkurrerar med. Det oroar mig.