Skapa en bättre försäkring

Varje löntagare avstår i dag en bit av sin lön för att bekosta en arbetsskadeförsäkring. Den finns där som skydd för inkomsten om man skulle drabbas av skada eller sjukdom på grund av arbetet.

I ett flertal utvärderingar av nuvarande arbetsskadeförsäkring riktas skarp kritik mot hur den tillämpas. Såväl Riksrevisionen som Inspektionen för Socialförsäkringen har kunnat påvisa att försäkringen inte fungerar tillfredsställande, och politiskt har såväl fackföreningsrörelsen som flera partier sett skäl att reformera försäkringen – inte minst för att göra den mer rättvis och jämställd. Ett sådant arbete pågår nu i Socialförsäkringsutredningen.

Vi socialdemokrater ser starka skäl till en reformering av arbetsskadeförsäkringen. Den tillämpas i dag på ett sätt som ger kvinnor sämre försäkringsskydd än män – inte minst på grund av bristande arbetslivsforskning när det gäller kvinnors hälsa och arbetsliv. Nuvarande försäkring är också rätts­osäker eftersom en stor del av den granskning som görs inträffar först lång tid efter det att skadan uppstått. Arbetsplatsen där skadan skedde kan vara borta sedan länge.

Vi ser framför oss en arbetsskadeförsäkring med ett generellt arbetsskade­begrepp, en tydlig process för tidig prövning och ett arbetsmedicinskt råd som sammanställer råd och riktlinjer för att förebygga ohälsa i arbetslivet.

Vi kan också tänka oss att det kombineras med modeller där tillgång till certifierad företagshälsovård, omställningsavtal med rehabilitering med mera kan premieras genom lägre avgifter till försäkringen.

Vi tycker också att dagens bevisregler behöver förändras. Det är uppenbart att nuvarande helhetsbedömning inte kommit att tillämpas på det sätt som förväntades vid riksdagsbeslutet 2002. Vi föreslår att en ny bevisregel tas fram och att prövningen sker i två steg där såväl skadlig inverkan som orsakssamband klarläggs.

I debatten har det ibland lyfts fram förslag om inrättandet av särskilda skadelistor för att underlätta prövningen av arbetsskador. Vi kan ha förståelse för att det kan ha sina administrativa fördelar.

Men samtidigt finns det flera risker. Erfarenheter från andra länder visar på risken för anpassning – att läkare och patienter blir väl förtrogna med vilka diagnoser som kan leda till beviljande.

Dessutom är det i grunden ett bekymmer om färdiga diagnoser blir utgångspunkten för prövningen i stället för individens särskilda situation. Vi är faktiskt försäkrade ”i befintligt skick” inom arbetsskadeförsäkringen – prövningen ska alltså inte ske utifrån hur personer i allmänhet riskerar att skadas vid en typ av arbete, utan utifrån den unika individens förutsättningar. Förutbestämda listor riskerar därmed skapa en rättsosäkerhet för den enskilde.

Därtill finns den uppenbara risken att en lista leder till ökad ojämlikhet i försäkringen, där belastningssjukdomar och stressrelaterade besvär som främst drabbar kvinnor får en längre och i värsta fall sämre utredning.

Vi tror att fördjupade kunskaps­underlag och uppdaterade råd och riktlinjer kan fungera bättre som stöd i beslutsprocessen – inte minst om processen leds av ett arbetsmedicinskt råd med förankring i såväl arbetslivsforskning som företrädare från arbetsmarknaden. Inom såväl Arbetsmiljöverket, Företagshälsovården som Försäkringskassan finns i dag en gedigen kunskap som rimligtvis borde kunna tas till vara för att säker­ställa att arbetsskadeförsäkringen även bidrar till att förebygga ohälsa i arbetslivet.

Arbetsskadeförsäkringen kan, rätt utformad, därmed vara en försäkring som säkerställer inkomstskyddet vid skador och stödjer omställning, men samtidigt också en försäkring som bidrar till att vi får ett mer hållbart arbetsliv.

Det är inte acceptabelt att tusentals skadas eller slits ut i förtid i arbetslivet – såväl individuellt som samhällsekonomiskt finns mycket att vinna på att förstärka insatser för att förebygga ohälsa i arbetslivet.

Tomas Eneroth

Patrik Björk

Lars-Anders Häggström

S-ledamöter i Socialförsäkringsutredningen

Arbetet Debatt

Kommentera den här artikeln

  • Tobias

    Kanske skall man ge arbetsskadade en rättshjälp som är värd namnet och kanske skall man se till så att FK har bevisbördan, när det gäller avslag. För det är ju stört omöjligt att som enskild individ utan medel att betala en jurist ur egen ficka.

    Om ni gör detta kanske det blir lite mer rättvist och vågen väger över till den försäkrades fördel.

    Gör detta, så lovar jag att många slipper en enorm börda som sliter på relatione och andra sociala kontakter.

  • Hagman

    lägg bevisbördan på inskränkaren så det blir rätt enligt EU lagstiftningen. Stoppa Försäkringskassan från att ställa sig som motpart i stället för att utreda enligt förvaltningslagen. Då skulle det bli rätt i många fall.