Martin Klepke webbledartopp

Taktik lönar sig mer än flit, konstaterar tre forskare i pedagogik i en ny rapport för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.

Antagningssystemet från gymnasiet slår mot resurssvaga elever som inte kan få hjälp av någon engagerad studievägledare eller stöd hemifrån med att åka slalom till högskolan mellan lättförtjänta meritpoäng och tidiga val.

Jan Björklund förklarar dock att ingenting ska ändras och att meritpoängen ska vara kvar.

Det är fascinerande hur landets utbildningsminister så öppet ratar en konkurrens baserad på kunskap. I stället värnar han ett snårigt system som rensar ut barn som inte tidigt får hjälp med taktikvalen. Uppenbart vill Björklund undvika konkurrens från arbetarklassens barn. Han befäster hellre sin syn på dem med uttryck som odågor som vill ”spela Allan” och ha keps på sig inomhus.

Tidiga betyg ska i Björklunds flumskola premieras, trots att den enda påvisbara effekten av dem är att barn som halkat efter får ännu sämre självförtroende och presterar ännu sämre resultat. För de tidigt högpresterande gör tidiga betyg varken från eller till.

Barn som i inledningen av skolgången presterar sämre resultat kommer oftast från studieovana hem. Det behöver under barnens skolgång inte ha någon som helst betydelse för senare studieresultat men tidiga betyg befäster bilden av misslyckande och verkar därmed som en utsorteringsmekanism av barn från arbetarhem.

När betyg senare under skolgången speglar en mer rättvis bild av elevernas kunskaper har Björklund lyckats manipulera dem med meritpoäng och val som borde ha gjorts flera år tidigare. Och utsorteringen fortsätter.

Förakta inte kunskap. Betygen är arbetarklassens bästa vän. Men de ska baseras på kunnande och inte dribblas bort av en utbildningsminister som anser det viktigare att upprätthålla klassamhället än att skapa en befolkning med hög kunskapsnivå.