Poliser är en ”enormt överrepresenterad grupp” som kommer till psykologen Stefan Blomberg. Och de är utsatta för ”en svårartad form av kränkningar”.

Förra veckan skrev Arbetet om psykosociala problem inom Örebropolisen. Men Örebro är inget undantag. Stefan Blomberg är utredningspsykolog på arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Linköping. Till honom remitteras anställda som sjukskrivits på grund av arbetet i bland annat Jönköping, Kalmar, Örebro och Östergötland län.

– Som grupp är poliser enormt överrepresenterade hos mig. De är utsatta för en svårartad form av kränkningar, mobbning och uteslutning.

Hur ser kränkningarna ut?

– Den vanligaste är att chefer börjar leta fel. I ett arbete där man måste göra snabba och svåra bedömningar kan man alltid hitta något att klaga på i efterhand. Det andra är att man blir särbehandlad vid tjänster och utbildningar.

Vad beror det på?

– Inom polisen finns tre riskfaktorer, säger han och räknar upp dem:

• Ledarskapskulturen. Det finns en auktoritär stil. Men den kombineras med en svag ledarstil där allt får ske. Båda bygger på osäkerhet. Man lägger sig i detaljer, skäller ut folk och favoriserar lojala. Det är väldigt svårt att göra karriär om du är obekväm. Och för att vara obekväm räcker det med att inte hålla med.

• Det här skadar tilliten. Man litar inte på varandra. Det leder till övertolkningar och grupperingar med vi och dem. Mellan kolleger, och mellan arbetstagare och ledning.

• Polisen lever, och har länge levt, under ett starkt förändringstryck. Brister tilliten och ledarskapet är stenhårt blir en sådan rörighet ett stort bekymmer. Rollerna är oklara.

Hur påverkar det arbetet?

– Befinner du dig i en svår situation där du vet att allt kan vändas emot dig blir du väldigt osäker. Att inte känna sig trygg med sin organisation och sina chefer kan leda till en oerhörd stress i polisarbetet där du tar det säkra före det osäkra. Du börjar låta bli att agera för att slippa problem.

Tapio Lehto, HR-strateg med inriktning mot arbetsmiljö på Rikspolisstyrelsen, säger att han känner till Stefan Blombergs kritik.

Men det är varje enskild polismyndighet för sig som har arbetsmiljöansvar. Enligt honom kan Rikspolisstyrelsen bara jobba med stöd och utveckling till de olika polismyndigheterna. I dag får den som blir chef en nationell utbildning i arbetsmiljöfrågor.

– Vårt förslag är att chefer ska få gå lokala arbetsmiljöutbildningar. En utbildning när man tillsätts räcker inte, man måste få påfyllning.

Huruvida det blir så eller inte är dock upp till den som blir chef för polisens nya organisation som ska vara klar 2015. Då har varje län inte längre en egen polismyndighet, utan det blir sju regioner som leds av regionchefer som i sin tur lyder under rikspolischefen.

Att poliser inte får kritisera den egna verksamheten är enligt Tapio Lehto en kritik som ”då och då poppar upp”. Han säger att rikspolischefen tagit upp det här med samtliga länspolismästare, som i sin tur diskuterat det på sin egen myndighet. Men några särskilda satsningar på information om meddelarskydd görs inte.

– Nej, det ingår i samtliga ledarskapsutbildningar. Men det borde vara självklart för alla inom polisen att man ska kunna uttala sig om brister på arbetet, även när det gäller den psykosociala arbetsmiljön.

Men brister det i dag?

– Jag har svårt att prata om lokala omständigheter. Vi är runt 30 000 anställda och drygt 3 000 chefer och arbetsledare i en dygnetrunt-verksamhet. Målet är att det inte får brista. Men tyvärr hänvisas ändå medarbetare till bland andra Stefan Blomberg. Vi lyssnar och länspolismästarna måste ta signalerna på allvar.

 

Läs också:

Poliser mobbades ut

Polisens ­arbetsmiljö

12,5 procent av poliser i yttre tjänst hade varit i konflikt eller bråk med chefer de senaste tre månaderna.

18 procent hade undvikit att rapportera arbetsskada på grund av oro för karriären eller möjligheter att delta i utbildning.

11 procent hade undvikit att skriva en tillbudsanmälan i polisens it-system för att tillbudet inte skulle hamna i medier.

32 procent svarade att det fanns ett systematiskt arbetsmiljöarbete på deras arbetsplats.

71 procent anser att de för det mesta, eller alltid, får stöd från ­chefer när jobbet är be­svärligt.

Källa: Polisens arbetsmiljö 2013, ­delrapport 2, psykosociala aspekter