I avtalsrörelsen 2013 tecknade Byggnads och Sveriges Byggindustrier ett treårsavtal och tillsatte en arbetsgrupp om ”ordning och reda” i byggbranschen. Den 14 februari presenterade arbetsgruppen, där bland annat Byggnads chefsjurist ingick, sin rapport som bland annat innehöll förslag om tydligare entreprenadkedjor och bättre kontroller av underentreprenörer genom bland annat närvaroliggare. Bläcket på rapporten hann knappt torka förrän Byggnads körde över sina egna i arbetsgruppen, förkastade rapporten och sade upp byggavtalet. Från 1 april kan Byggnads ta ut sina medlemmar i strejk. Byggnads nya krav om ett så kallat ”solidaransvar” i byggsektorn strider mot både EU-rätten och svensk konkurrenslagstiftning.

Den svenska modellen bygger på att arbetsgivare och fackföreningar kan representera de intressen man vill företräda. I grunden måste parterna därför vara attraktiva för sina målgrupper så att både företag och arbetstagare väljer att omfattas av kollektivavtalen. Minskar representativiteten och når en alltför låg nivå kommer modellen inte att fungera. Vi riskerar i stället att arbetsmarknaden i Sverige liksom i de flesta andra europeiska länder i betydligt större grad styrs av lagstiftning i stället för överenskommelser mellan parterna inom olika branscher

För att säkra representativiteten måste de fackliga organisationerna i sitt arbete med kollektivavtalen balansera medlemmarnas intressen med företagens behov av att bedriva verksamheten på ett effektivt och lönsamt sätt. Annars riskerar man att företagen väljer att stå utanför kollektivavtalssystemet och att kollektivavtalens verkan utarmas.

Byggnads har under en lång period agerat på ett sätt som allvarligt skadar kollektivavtalens ställning i byggbranschen. En aggressiv facklig politik har kraftfullt bidragit till att 60 000 av byggbranschens 90 000 företag står utanför kollektivavtalssystemet. Även om de allra största företagen fortfarande är organiserade så arbetar 100 000, av totalt 320 000, anställda i företag som inte omfattas av kollektivavtal. Detta beror på att Byggnads agerande är sådant att allt fler företag vill undvika att ha med Byggnads att göra. Sakta men säkert tappar kollektivavtalet sin inverkan på byggbranschen.

Medlemsutvecklingen i Byggnads går åt samma håll som företagens anslutning till kollektivavtalssystemet. Från som mest 150 000 medlemmar är Byggnads nu nere i 100 000, varav 75 000 yrkesverksamma. Hur har ett av Sveriges starkaste fack hamnat i situationen att de anställda vill undvika att ha med Byggnads att göra?

I sitt arbete med att skapa utrymme för en konflikt som syftar till att även fortsatt kunna ha greppet om lönebildningen kan Byggnads så klart inte hänvisa till lönerna och löneutvecklingen. Därför förfaller man till direkt vilseledande propaganda om hur illa det står till på svenska byggarbetsplatser. Trots att vi kan redovisa att alla lönetvister gäller mycket höga löner hävdar Byggnads att Byggindustriernas medlemsföretag utnyttjar arbetskraft under slavliknande förhållandet utan att kunna visa på ett enda konkret exempel.

Byggnads agerande kan främst beskrivas genom hur de driver lönerna inom byggbranschen. I enlighet med kongressbeslut ska bygglönerna vara 25 procent högre än industrilönerna. Högre lönehöjningar än för alla andra pressas fram inte minst genom att en stor andel av arbetet sker på ackord. Ackord som omförhandlas fyra gånger om året och där Byggnads medlemmar inte tvekar att driva frågorna till tvist och genomföra maskningsaktioner för att sätta press på företagen. Som exempel kan nämnas att under de senaste fyra åren har Byggnads haft 2 750 lönetvister med Byggindustrierna. Beror det på att Byggindustrierna är omöjliga att arbeta med? Under samma fyra år har Byggindustrierna bara haft 49 tvister med de övriga fyra fackförbund man har avtal med. I ett förbund med en lägsta lön på 24 500 har bara enstaka tvister gällt löner under 28 000 medan 85 procent av tvisterna gällt löner mellan 29 000 och 35 000.

Byggnads mål är hela tiden att tvinga fram en löneutveckling som är mycket högre än vad metallarbetare, handelsanställda och kommunalarbetare får genom sina avtal. Så behåller ett mansdominerat höglöneförbund sin position trots allt tal om solidaritet med låglöneförbunden inom LO. Inte undra på att företag vill undvika att ha med Byggnads att göra.

Eller ta arbetsmiljön som ett annat exempel. Byggnads har i år drivit annonskampanjer med temat att det dör en byggarbetare per månad i Sverige. För att få till de nivåerna har man använt statistik som går tillbaka till 1960-talet då det dog under 300 personer om året i arbetsolyckor i samtliga näringar i Sverige. I själva verket avled 33 personer i Sverige under 2013 och ingen av dem arbetade under byggavtalet i byggindustrin. Det är mycket viktigt att driva ett arbete för att ytterligare minska antalet olyckor i Sverige, men vi tillhör redan de allra bästa i Europa och inget annat land har lägre antal olyckor i byggindustrin än Sverige.

Byggnads låter dessutom påskina att Byggindustriernas arbetsplatser översvämmas av utländsk arbetskraft med mängder av utstationerade byggnadsarbetare med sämre villkor än de som är anställda i Sverige. I själva verket ligger andelen utstationerade runt 1–2% procent av antalet anställda och flertalet utstationerade har svenska kollektivavtalsvillkor.

Sättet att vilseleda är tyvärr ett uttryck för en fackförening som gått helt fel i sin ambition att bevara sin makt över lönebildningen för att säkra en högre löneutveckling än andra.

Företagen som Byggnads höjer stridyxan mot är de som garanterar minilöner på över 24 000 kr per månad, det vill säga mer än snittlönerna för de allra flesta av LO:s avtalsområden. Det är företag som erbjuder en bra arbetsmiljö och tar fighten för schysta villkor på sina projekt. En gemensam arbetsgrupp har kommit överens om vad som krävs för att bli ännu bättre på att stänga kryphålen för icke seriösa företag.

I stället för att vilseleda och blåsa till strid borde Byggnads agera som en ansvarstagande fackförening och seriöst ta sig an arbetet hur vi kan få företag och medarbetare att vilja ha kollektivavtal och att inte undvika att ha med Byggnads att göra.

Christer ÅgrenChrister Ågren
vice vd Svenskt Näringsliv

Läs också:

Byggnads förhandlar om nytt kollektivavtal

Förhandlingar om nytt byggavtal har satt igång