Yrkesprogrammen på landets gymnasieskolor lockar inte niondeklassare. Trots att flera program utbildar till bristyrken. En rektor ser en orsak i gymnasieskolans reform från 2011.

Det är Ekot på Sveriges Radio som ringt runt till 40 av landets gymnasieskolor som har yrkesprogram. På inte en enda av skolorna ökar antalet elever till just yrkesprogrammen. I stället har det skett en minskning på de 40 skolorna med tre procent under det senaste läsåret.

Just nu ska runt hundratusen niondeklassare välja gymnasieutbildning till hösten. Flera av yrkesprogrammen utbildar elever till yrken där det enligt Arbetsförmedlingen råder brist på arbetskraft. Till exempel vvs-montörer och plåtslagare.

Till plåtslagarutbildningen i Skara har bara två elever sökt något av de åtta plåtslagarplatserna, säger Thomas Edlund, rektor vid Katedralskolan i Skara, till Ekot.

– Antalet elever minskar ju. Sedan reformen 2011 får man inte per automatik behörigheten till högre studier som typ universitet och högskola, säger Thomas Edlund.

Gymnasieskolans reform 2011 innebar bland annat att elever på fem av tolv yrkesprogram behövde läsa kompletterande kurser ibland annat engelska och svenska för att få högskolebehörighet. Sedan höstterminen 2013 ska även de fem yrkesprogrammen ha med dessa kurser som ger behörighet i den ordinarie programfördjupningen.