Under dagens partiledardebatt berörde Mikael Damberg (S) två viktiga frågor: att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige och att arbetskraftsinvandringen ska ske till schysta villkor.
Det är en riktig inställning, både för att skapa en sund konkurrens och för att nå en hållbar tillvaro för företagare och anställda.
Men bland åhörarna fanns också Miljöpartiets Åsa Romson vars svar på Dambergs utspel lyste med sin frånvaro.
Att människor kan lockas hit med skrivna kontraktserbjudanden där de utlovas 22 000 kronor i månadslön men när de väl är här i stället tvingas acceptera en lön på 4 500, var ett av exemplen som Mikael Damberg tog fram.
Förfarandet är inte bara inhumant. Det är ett upplägg som i gemene mans rättsuppfattning knappast kan uppfattas som annat än bedrägeri.
Ändå är det fullt lagligt enligt de regler som alliansen med hjälp av Miljöpartiet har klubbat igenom och som varje månad för hit alltfler förhoppningsfulla migrantarbetare, som väl här finner sig vara grundlurade.
Åsa Romson hade flera tillfällen att förtydliga och – vilket skulle vara ännu bättre – avfärda det egna partiets hittills människofientliga politik, men tog inte chansen.
Uppenbart finns mycket att tala om innan de två partierna som står i centrum för diskussionerna om en ny regering kan nå en duglig samsyn i frågan, en samsyn som, till skillnad från det regelverk som Miljöpartiet stöder i dag, överensstämmer med grundsynen om alla människors lika värde.
Det var också uppenbart att Socialdemokraterna valde partiledardebatten för att visa att det Anders Borg kallar sunda statsfinanser tvärtom genom alliansens skattesänkningar har genomgått ett moras av instabilitet och försvagning.
Sedan Socialdemokraterna lämnade över makten till alliansen år 2006 har den svenska statsbudgeten försvagats från ett överskott på 65 miljarder kronor till ett underskott på 87 miljarder, enligt de siffror från Ekonomistyrningsverket som Mikael Damberg lade fram.
Det betyder en försämring på svindlande 52 miljoner kronor per dag, knappast någon liten summa, ens för Anders Borg.
