lopessimism

 

Många prognosmakare tror att arbetslösheten kommer att sjunka under 2014, men inte LO-ekonomerna. De tror att ­fenomenet med stigande sysselsättning och stillastående tillväxt är övergående – och något som bäddar för framtida bakslag.

Finansdepartementet, Riksbanken, statliga Konjunkturinstitutet och bankekonomer är för tillfället ovanligt samstämmiga i sina prognoser över utvecklingen på arbetsmarknaden: 2014 kommer att bli bättre än förra året, även om det går långsamt.

– Trenden förra året var att arbetslösheten gick svagt nedåt, och det lär fortsätta på den vägen. Nedgången hölls tillbaka av kraftigt ökat arbetskraftsutbud, men vi tror inte att utbudet kommer att fortsätta att växa lika snabbt i år. Det tillsammans med bättre tillväxt talar för lägre arbetslöshet, säger Jesper Hansson, Konjunkturinstitutets prognoschef.

Men han får mothugg av LO-ekonomen Lars Ernsäter, som tror att arbetslösheten kommer att parkera vid åtta procent.

– Andra räknar med att den oväntat stora uppgången i utbudet av människor som vill och kan jobba ska dämpas, eftersom effekterna av regeringens politik förväntas ebba ut. Men vi ser ingen dämpning, varken i antalet människor som kommer till arbetskraften i och med att allt färre får förtidspension eller när vi tittar på den demografiska utvecklingen, säger han.

– Sedan tror vi inte att den starka sysselsättningstillväxten kan fortsätta. Spegelbilden av låg tillväxt i kombination med stigande sysselsättning är en väldigt svag produktivitet. Så här svag kan produktivitetsutvecklingen inte fortsätta vara. Vi tror därför att företagen kommer att bli mer återhållsamma med sina anställningar för att bättra på den, forsätter Lars Ernsäter.

På senare år har sysselsättningen utvecklats oväntat starkt jämfört med hur det sett ut historiskt när tillväxten gått lika knackigt. Liknande tendenser upplevs även i en rad andra industrialiserade länder. Det nya mönstret står i bjärt kontrast till situationen i början på 2000-talet, då begreppet ”jobblös tillväxt” myntades och produktivitetsutvecklingen slog rekord.

Men Lars Ernsäter tror att den förändrade relationen mellan BNP-tillväxt och sysselsättningstillväxt, som bland annat finansminister Anders Borg uppmärksammat, är ett övergående fenomen.

En förklaring som ofta hålls fram till detta nya förhållande är att företagen har uppfattat nedgången som tillfällig och därför låtit personalen stanna kvar och övervintra i väntan på bättre tider. En annan är att nedgången främst har drabbat industrin som står för en mindre del av sysselsättningen, medan den personalintensiva tjänstesektorn klarat sig betydligt bättre.

Susanne Spector, arbetsmarknadsekonom på Svenskt Näringsliv, anser att jobbskatteavdragen och andra reformer bidragit till att dämpa nedgången på arbetsmarknaden efter finanskrisen.

– Det är dock för tidigt att säga om det är en permanent förändring av sambandet mellan tillväxt och sysselsättning, säger hon.

Men nationalekonom Lars Calmfors poängterar att det är osäkert vad som är orsak och verkan. Enligt honom är det rimligt att förvänta sig en annan utväxling mellan tillväxt och sysselsättning om produktiviteten utvecklas långsammare.

– Det är svårt att veta vad som ligger bakom den svaga produktivitetstillväxten på senare år. Det finns bara en allmän förmodan om att vi redan plockat de lägst hängande frukterna av it-revolutionen. Men det finns inga riktigt övertygande belägg för att så skulle vara fallet, säger Lars Calmfors.

Klicka för större bild