Riksbankschefen Stefan Ingves pekar ut bostadsmarknaden som ett avgörande bekymmer för penningpolitiken. Helt fel fokus, kommenterar LO:s ekonomer.

I en intervju i Dagens Nyheter i dag, fredag, beskriver Stefan Ingves hushållens skulder – i praktiken deras höga bostadslån – som ett växande hot. Ett genomsnittligt svenskt hushåll har nu skulder som motsvarar 170 procent av hushållets årliga disponibla inkomst. ”Det får inte gå över 180 procent”, säger riksbankschefen, som befarar en situation där bostadspriserna börjar falla och hushållen minskar sin konsumtion.

I grunden är problemet att efterfrågan på bostäder har ökat snabbare än utbudet, vilket gjort att bostadspriserna stigit. Enligt Stefan Ingves behövs nu en bred politisk kommission för att reformera hela bostadsmarknaden, på samma sätt som en blocköverskridande arbetsgrupp reformerade pensionssystemet på 1990-talet.

Riksbanken har det senaste året fått hård kritik för att den låtit bli att sänka styrräntan, just av rädsla att spä på hushållens skuldsättning, och när räntan till slut sänktes i december 2013 ansåg kritikerna att det skedde på tok för sent.

torbjornhallo– Det är ett allt större problem att Riksbanken under så lång tid inte har klarat prisstabilitetsmålet på två procent, och att det eroderar förtroendet för Riksbanken, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.

– Problemet har accelererat de senaste åren, i takt med att Riksbanken tagit allt större hänsyn till hushållens skuldsättning.

LO-ekonomerna pekar för det första på att Riksbanken inte har något uppdrag från riksdagen att styra hushållens skulder. Målet om prisökningar kring två procent om året, i kombination med att tillväxt och sysselsättning hålls i gång, är vad Riksbanken ska hålla sig till.

– För det andra är styrräntan ett synnerligen dåligt verktyg för att hantera hushållens skulder, säger Torbjörn Hållö. Det har Stefan Ingves själv medgett, ändå använder Riksbanken styrräntan på det sättet.

Resultatet av den onödigt höga styrräntan är att kronan stärks och arbetslösheten blir högre än nödvändigt.

– Priset för Riksbankens agerande är mycket högt, och vinsten i form av begränsad skuldsättning hos hushållen närmast negligerbar.

Torbjörn Hållö betonar att man ska ha respekt för hushållens höga skuldsättning. Men det bekymrar honom att Riksbanken ägnar sig så mycket åt detta, och så lite åt sitt huvudsakliga mål. Att ställa upp 180 procent av de disponibla inkomsterna som en kritisk gräns för hur höga hushållens skulder får bli, så som riksbankschefen gör i dagens intervju, är fullständigt godtyckligt, enligt Torbjörn Hållö. Måttet är mycket trubbigt och påverkas bland annat av om de lån som hushållen tar i samband med att hyresrätter ombildas till bostadsrätter räknas med eller inte.