Tjänstemän kan förlora las

Grundregeln i las – sist in först ut vid uppsägningar på grund av arbetsbrist – kan snart vara ett minne. Åtminstone för landets privatanställda tjänstemän. PTK:s Cecilia Fahlberg har tagit emot arbetsgivarnas förslag till uppgörelse.

Huvuddragen i ett avtalsförslag som Svenskt Näringsliv har överlämnat till PTK, efter höstens förhandlingar, innebär en rejäl förändring av regelverket.

I fortsättningen handlar las mindre om anställningstid och mer om kompetens vid driftsinskränkningar och uppsägningar. Och det är arbetsgivaren som i huvudsak avgör vem eller vilka som får behålla jobbet.

Arbetet har läst det hemliga dokumentet som är rubricerat Avtal om turordning. Ännu så länge är avtalsförslaget inte godkänt och därmed inte verklighet. En intensiv och stundtals högljudd diskussion pågår, enligt uppgifter till Arbetet, just nu bland PTK-förbunden om avtalsförslaget och innehållet.

Det åttasidiga dokumentet är långt mer än en avtalsskiss. Det är med ett eller två luckor i texten ett komplett och helt färdigt avtal.

Bakom avtalsförslaget finns en längre tids förhandlingar där mer och fler insatser vid omställning varit den främsta drivkraften för PTK:s förbund. Ändrade turordningsregler har varit hårdvalutan för arbetsgivarna.

Mot den bakgrunden är det inte överraskande att hela Arbetsmarknadssverige följt förhandlingarna mycket noga. Alla inser att en uppgörelse mellan SN och PTK får konsekvenser över hela arbetsmarknaden.

I det dokument som Arbetet granskat har arbetsgivarna fått gehör för sina synpunkter på flera punkter. Så här står det till exempel i paragraf 3.

”Innan turordning fastställs inför uppsägningar på grund av arbetsbrist får en arbetsgivare, oavsett antalet turordningskretsar, undanta högst X tjänstemän per driftsenhet som enigt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Den eller de tjänstemän som undantas har företrädesrätt till fortsatt anställning˝.

Konsekvensen av detta blir att alla arbetsgivare oavsett företagets storlek har rätt att undanta tjänstemän från turordningen. Och eftersom antalet turordningskretsar per driftsenhet eller företag inte är begränsat kan undantagen bli många.

I dag stadgar regelverket två undantag per företag med färre än tio anställda. Det här avtalsförslaget förändrar verkligheten i hög utsträckning och ökar arbetsgivarnas inflytande.

I kommentarerna till paragraf 4 exemplifieras hur och vilka turordningskretsar som kan bli aktuella när det gäller tjänstemän med i huvudsak likartade arbetsuppgifter.

Kontorsservice kan utgöra en turordningskrets – skild från mer rutinmässiga arbetsuppgifter inom det administrativa området. Kvalificerade arbetsuppgifter inom forskning och utveckling kan utgöra en turordningskrets – skild från laboratorer som utför mer rutinbetonade arbetsuppgifter. Programmerare kan utgöra en turordningskrets – skild från systemoperatörer. Receptionister kan utgöra en egen turordningskrets – skild från telefonister. Och försäljare kan utgöra en egen krets – skild från marknadsförare.

Av avtalsförslaget framgår också att det saknas krav på en överenskommelse med det lokala facket. Så här står det i paragraf 4:

”Om den fackliga motparten efter en diskussion om indelning i organisatoriska enheter har en annan uppfattning än arbetsgivaren (…) bestämmer arbetsgivaren om indelningen.”

I paragraf 5 betonar avtalsförslaget också arbetsgivarnas starka ställning:

”Inom varje turordningskrets har arbetsgivaren rätt att vid val mellan flera tjänstemän bereda fortsatt arbete för tjänstemän som har den bättre kompetensen för fortsatt arbete.”

Ytterst avgör arbetsgivaren både vilken kompetens som företaget behöver och vem som har den kompetensen. Motprestationen är, enligt avtalsförslaget, att utförligt förklara sitt val, lyssna på fackets argument, men slutligen ändå bestämma vem som får stanna och vem som får gå.

Vid oenighet om vem av flera tjänstemän som har den bättre kompetensen avgörs tvisten slutgiltigt i den skiljenämnd som parterna avser att inrätta. I sådana fall är det den klagande tjänstemannen som ska bevisa sitt påstående om sin bättre kompetens.

Läs också: Slopad las oroar tjänstemän – och LO

Unionen: ”Inget är klart”

Tommy Öberg
08-796 28 23

Kommentera den här artikeln

  • Pingback: Lennart Kriisa » Arkiv » Läckan vill stoppa förhandlingarna()

  • Ingvar Olsson

    Om facket får en svagare position genom att LAS §22 avskaffas eller försvagas så att att facket inte har en stark förhandlinsposition när de ska företräda mig i händelse av nedskärningar på firman så kan ijag inte se att det finns någon anledning för mig att vara medlem i facket.

    För att hårddra det en smula: Avskaffa LAS §22 och facken kommer att försvinna.

  • Pingback: Dags att säga ifrån till arbetsgivarna - Sacobloggen()

  • Anders Classon

    Idag fungerar inte LAS §22 som det var tänkt, dvs placering i ”LAS-lista” tillsammans med tillräckliga kvalifikationer är det som avgör vilka som får gå vid en uppkommen arbetsbristsituation.

    Arbetsgivaren bestämmer ensidigt vad som är tillräckliga kvalifikationer varför placering i ”LAS-listan” faller.

    Ett ex:

    A har arbetat på bolaget i 12½ år och befinner sig mitt i ”LAS-listan” dvs det finns lika många med mer arbetad tid på bolaget som med mindre.

    Det lokala facket säger att A är kvalificerad till några av tjänsterna som innehas av personer med mindre arbetad tid dvs ligger sämre till i ”LAS-listan”.

    Arbetsgivaren påstår att A inte är kvalificerad till någon av dessa tjänster och kan då säga upp A.

    A måste i en dylik situation överklaga till AD.

    I denna situation kan arbetsgivaren placera om A till ett arbete som de vet att A inte kan ta utan att ”förlora” sin yrkesheder eller inkomstnivå.

    A vet att ovannämnda scenario kan bli verklighet, varför A inte kan låta konflikten gå till ensidig uppsägning utan måste acceptera en uppgörelse enligt den nivå som kollektivavtalet ger för handen.

    Slutsats: De centrala facken borde kräva väsentligt längre uppsägningstider i kollektivavtalen som villkor innan man fingrar på LAS §22

  • Pingback: Vad är priset för turordningsreglerna? | Görans tankar och bagateller()