Runt hälften av alla tiotusentals a-kassegranskningar är onödiga. Dessa arbetssökande har ändå inte rätt till ersättning.

Cirka 38 000 arbetssökande lämnade av olika skäl inte in sin aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen (AF) i oktober, något som de nya reglerna kräver för att få a-kassa. Det är färre än de 46 000 arbetslösa i september. Dessa ärenden lämnas då vidare till a-kassorna som får ta ställning till om det föranleder en reprimand — först en varning och senare indragen ersättning.

Men det blir mycket onödig byråkrati hos kassorna som fått ta emot betydligt fler ärenden att granska än vad som var väntat. Arbetsförmedlingen uppskattar nämligen att ungefär hälften av de 38 000 underrättelser som skickas till a-kassorna är onödiga, eftersom dessa personer ändå inte har rätt till a-kassa. Arbetsförmedlingen vet bara hur många, omkring 150 000, som vill ha a-kassa, inte hur många som egentligen har rätt till det.

Men regelsystemet gör att det inte går att hantera på annat sätt i dag, enligt AF:s tillförordnade generaldirektör Clas Olsson. Därför hoppas han på hjälp från regeringen som underlättar informationsutbytet mellan kassorna och Arbetsförmedlingen.

Att så många fortsatt inte lämnar in sina jobbrapporter är ett problem, men beror i alla fall enligt AF inte längre på tekniska tillkortakommanden. Glömska, dålig information eller helt enkelt att den arbetslöse har fått ett jobb, förklarar många fall. Sex av tio arbetssökande tycker att det är lätt att hantera de nya rutinerna, enligt AF:s egna enkät. Men så där jättenöjd med hur hanteringen av den nya reformen fungerat så här långt är ändå inte Clas Olsson.

– Men det går bättre och bättre, säger han.

Men det kan bli sämre innan det blir bättre. Snart ska ytterligare omkring 300 000 personer in i systemet med aktivitetsrapporter, med början i december för de arbetssökande ungdomarna som i dag går på jobbgarantin.