Dubbel arbetsbörda, med både förvärvsarbete och stort ansvar för barn, är en viktig förklaring till att kvinnor är mer sjukskrivna än män.

Det visar den undersökning av kvinnors sjukfrånvaro som Försäkringskassan har gjort på regeringens uppdrag, och som presenterades vid ett seminarium i Stockholm i dag, tisdag. Men rapporten visar också att sambanden mellan barnafödande, jämställdhet och hälsa är minst sagt komplicerade.

Utgångspunkten för Försäkringskassans undersökning har varit en studie från 2011 av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), som visade att mäns och kvinnors sjukfrånvaro är ganska lika tills de får barn. Två år efter det första barnets födelse är kvinnornas sjukfrånvaro plötsligt dubbelt så hög som männens – och den könsskillnaden består sedan i många år, enligt IFAU-rapporten.

Försäkringskassan har i princip undersökt samma sak, men fått något annorlunda resultat:

• Kvinnor har högre risk för sjukskrivning än män också före barnafödandet. ”Överrisken” för kvinnorna är 32 procent. Könsskillnaden syns redan sex år innan det första barnet kommer.

• Två år efter det första barnets födelse har kvinnorna ungefär lika många sjukpenningdagar som de hade strax före graviditeten. (Detta efter en ökad risk för sjukskrivning under själva graviditeten, följt av en nedgång under barnets första levnadsår, då ju kvinnor typiskt sett tar ut föräldrapenning.) I det här skedet tycks alltså barnets entré på scenen inte påverka kvinnornas sjukfrånvaro.

• Den dramatiska ökningen sker, enligt Försäkringskassans undersökning, i stället ungefär två år efter andra barnets födelse. Så dags är kvinnornas sjukpenningdagar 142 procent fler än männens (vars sjukfrånvaro för övrigt är tämligen opåverkad av föräldraskapet).

Mönstret i Försäkringskassans studie är alltså inte riktigt det samma som i IFAU:s, även om båda visar att barnafödande ökar kvinnors sjukskrivningar. Till en del kan skillnaden bero på att IFAU studerade föräldrapar vars första barn föddes 1999, medan Försäkringskassan har undersökt föräldrapar som fick barn 2005 och 2008. Könsskillnaden i sjukfrånvaro, och effekten av barnafödande på antalet sjukpenningdagar, fluktuerar nämligen kraftigt mellan olika årskullar. Valet av tidsperiod spelar med andra ord roll för resultatet.

– Kvinnors ökade risk för sjukskrivning efter barnafödande varierar över tiden, och är högre när den totala sjukfrånvaron är hög, säger Laura Hartman, analyschef vid Försäkringskassan.

Att mammornas sjukfrånvaro stiger påtagligt just två år efter andra barnets ankomst förklarar Laura Hartman med att de flesta kvinnor då är tillbaka i arbete, och att den totala arbetsbördan därmed blir tyngre än tidigare.

Försäkringskassan har också, med hjälp av egenkonstruerade mått, undersökt hur jämställda föräldraparen är och hur detta inverkar på risken att kvinnan blir sjukskriven.

Den relativa risken för sjukskrivning visar sig vara absolut högst för de kvinnor som tjänar mer pengar och har ett mer kvalificerat yrke än sina män – och delar lika på arbetet där hemma. Det är till och med farligare för kvinnans hälsa än att tjäna mer än mannen och samtidigt ta huvudansvaret för hem och barn (den senare kombinationen är alltså ”bara” den näst skadligaste för kvinnan).

Däremot syns ingen förhöjd risk för sjukskrivning hos de kvinnor som tjänar mindre än sina män och har mindre kvalificerade yrken – och det gäller oavsett om paret delar lika på hemarbetet eller inte.

Försäkringskassan är försiktig med att dra slutsatser av de här resultaten, men anser att de stödjer hypotesen att en hög sammanlagd arbetsbörda ökar risken för sjukskrivning.

Under tisdagens seminarium presenterade också Kristina Alexandersson, professor vid Karolinska institutet, en studie av sjuklighet och barnafödande bland 12 000 tvillingsystrar, födda i Sverige under perioden 1959–1990. Åtminstone skenbart strider den studien mot resultaten i Försäkringskassans undersökning. Här syns nämligen ingen nämnvärd skillnad i antalet sjukpenningdagar mellan de kvinnor som fött barn och de systrar som inte har gjort det.

– Däremot har de som inte fött barn betydligt oftare sjukersättning, säger Kristina Alexandersson. Vi ser också fler dödsfall bland dem som inte fött barn, och de har fler vårddagar inom sluten vård, främst psykiatrisk vård.

Att kvinnor som inte har fött barn är sjukare beror troligen inte på frånvaron av barn som sådan – utan på att de redan från början utgör en grupp med svagare hälsa, som väljer att inte skaffa barn, tillägger Kristina Alexandersson.

Laura Hartman inledde tisdagens seminarium med konstaterandet att tidigare vetenskapliga studier av hur hälsan påverkas av barnafödande har kommit till motstridiga resultat. Inte heller de båda nya rapporterna ger några klara svar. Under seminariet sa genusforskaren Helene Thomsson att svaren måste sökas också i de förväntningar och normer som styr kvinnors och mäns val.

– Någon tjänar på att många kvinnor blir sjukskrivna. Fanns det inga vinster på den sneda fördelningen av sjukskrivningarna skulle mönstret inte se ut som det gör.

– Vi borde fråga oss vem som har gynnats av de senaste 30 årens reformer för ökad jämställdhet. Tidigare genusforskning har visat att ouppfyllda förväntningar på jämställdhet skapar stress och ohälsa bland kvinnor.