Foto: Fredrik Sandberg

 

Efter ett flertal år med sjunkande ohälsotal ökar nu sjukskrivningarna. I det läget väljer regeringen att nästan helt rycka bort de pengar som tidigare anslagits till företagshälsan. 345 miljoner kronor skärs ned till 30.

Det kommer direkt att påverka tusentals människor som i dag får stöd av företagshälsovården, varav många är medlemmar i något av LO-förbunden.

Svenskt arbetsliv präglas av ständiga krav på ökad produktivitet och kvalitet. Det frestar på både fysiskt och mentalt.

Som arbetstagarorganisation tar vi frågan om ohälsa på arbetet på största allvar. Det absolut viktigaste är att arbetsgivarna i samverkan med skyddsombuden och med stöd från företagshälsovården bedriver ett systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete.

Att drabbade medlemmar som blivit sjuka eller råkat ut för en arbetsplatsolycka måste få ett professionellt stöd med rehabilitering och eventuell nödvändig anpassning av arbets­förhållandena är för LO självklart.

Det borde det vara även för regeringen.

Nuvarande besparingar inom arbetsmiljöområdet kostar långsiktigt så mycket mer, både för individen och för samhället. Det minskar dessutom möjligheterna till en ökad syssel­sättningsgrad och ett längre arbetsliv.

Företagshälsovården behövs i våra strävanden att bättre anpassa arbetet till människans olika förutsättningar.

Vi vet att en effektiv företagshälsovård säkrar arbetsmiljön och minskar ­risken för arbetssjukdomar och skador.

I det sammanhanget är det viktigt att påpeka att det inte enbart rör sig om fysisk ohälsa, utan även psykisk.

I dagens högt uppskruvade arbets­tempo är det tyvärr många som lider av olika former av utmattningssymptom. Särskilt vanligt är detta bland kvinnor.

I dessa tider när alla kurvor i statistiken, såväl sjukskrivningarna, arbetssjukdomarna och arbetsolyckorna, går i en felaktig riktning, borde regeringen vara mer offensiv. Regeringen borde stimulera de aktörer och resurser som kan medverka till ett förbättrat, hållbart arbetsliv.

När det gäller tillgången till företagshälsovård är siffrorna alarmerande. I slutet av 80-talet hade cirka 86 procent av landets arbetstagare tillgång till företagshälsovård, i dag är den siffran under 65 procent.

Senaste budgetbesparingen på företagshälsovården, där resurserna reduceras med 90 procent, rimmar dåligt med våra åtaganden enligt ILO-konvention 161, att steg för steg bygga ut företagshälsovården. Enligt LO är detta ett klart brott mot den treparts­överenskommelse som gjordes och som antogs av Sveriges riksdag 1986.

LO vill i stället se stimulansåtgärder för en bättre anpassning av arbetet till människans olika förutsättningar.

De skulle kunna omfatta ett förstärkt stöd till en kvalitetssäkrad företagshälsovård med särskilda resurser för de små företagen.

De skulle också kunna stimulera arbetsmarknadens parter att med hjälp av företagshälsovården utveckla branschcentra med spetskompetens för arbetsmiljöfrågorna inom olika sektorer.

LO anser att företagshälsovården kan få en viktig roll om regeringen kan stimulera arbetsmarknadens parter att ingå i en bred rehabiliterings- och omställningspakt.

Ska vi klara av de viktigaste samhällsekonomiska utmaningar vi har framför oss måste vi bygga en arbetsmarknad som bättre bejakar den variation av funktions- och arbetsförmågor som befolkningen faktiskt besitter.

Då måste också alla anställda, oavsett storleken på det företag eller den verksamhet de arbetar i, ges tillgång till en högkvalitativ företagshälsovård som arbetar långsiktigt och förebyggande.

LO uppmanar regeringen, med socialförsäkringsminister Ulf Kristersson och arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson i spetsen, att snabbt tänka om. Nuvarande budget drabbar inte bara arbetstagarna utan även ­Sveriges långsiktiga välfärdsutveckling.

Torbjörn JohanssonTorbjörn Johansson
avtalssekreterare, LO