KRIMI: Set Mattsson

Set Mattsson ansluter till en tradition som knappt funnits i Sverige men blivit desto större och rikligare utomlands, mest kanske i Storbritannien. Han skriver nämligen på en trilogi med historiska polis-, kriminal- och samhällsromaner.

Platsen: Malmö.

Tiden: strax efter andra världskriget.

Ondskans prisFörsta titeln i trilogin, Ondskans pris (utgiven 2012), är just en andra världskriget-krimi. Berättelsen, som börjar den 1 maj 1945 och slutar i december 1946, blickar bakåt och bakifrån det krig som strax – snart! nu! äntligen! – ska ta slut.

Andra titeln, Svekets offer (utgiven i år och liksom den första av förlaget Historiska Media), är mer av en historisk krimi i och om Malmö. Berättelsen tar vid exakt där den första boken slutade, alltså vintern 1946, och blickar framåt det nya, till att börja med så förhoppningsfulla, efterkrigs-Sverige.

Huvudpersonen heter Douglas Palm, kriminalöverkonstapel i Malmö. Eller snarare centralpersonen och berättelsens nav, för Set Mattsson skriver bredare och mer nyansrikt än så: olika personer träder in i förgrunden, den ena efter den andra.

Resultatet blir ett slags kollektivromaner med polisgenren som litterär form men där tiden och dess händelser – särskilt då kriminaliteten men därmed också samhället och efterkrigsstaden Malmö – betraktas, upplevs och omskrivs som med fasettögon.

Anna Palm, gift med Douglas och vid krigsslutet ansvarig för flyktingförläggningen på Malmöhusmuseet, den lesbiska polissystern Sara Edgren (fast nu kanske jag avslöjar för mycket), kriminalpolisaspiranten Uno Ward och journalisten Torsten Jonnervik på Skånska Aftonbladet samt polska flyktingar (i första romanen) och arbetare på Kockums (i den andra) lyfts fram som romanpersoner i egen rätt. Ja, de blir nästan som huvudpersoner de också.

Svekets offerSet Mattssons romaner har det som krävs för att kunna vara både historiska och kriminella. Brotten hänger ihop med tiden, miljön och människorna. Som läsare förflyttas man just dit och just då.

Han har dessutom förmågan – detta måste vara något som Mattsson gör helt medvetet – att välja händelser ur historien med ögonöppnande paralleller till händelser idag. Som när han i ”Ondskans pris” visar att malmöborna börjat tröttna på de judiska flyktingarna från Polen. Nu har de blivit för många, de stjäl ju jobben från skåningarna.

I Svekets offer dubbelskriver Set Mattsson ännu mer, här finns än fler paralleller till idag.

Nyårsafton 1946. Journalisten Jonnervik hade planerat att tillbringa natten med en kvinna i ett rum på Hotell Savoy. Men när de ska till så hörs ljud genom fönstret. Han ursäktar sig, skyndar ut och hamnar mitt i nyårskravallerna på Södergatan.

Året kunde ha varit 2013 och platsen Husby. Yngsta deltagaren var, enligt tidningarna, bara 8 år. Det spekulerades i orsakerna: spontant eller organiserat? Poliskåren anklagades för övervåld.

1947 kommer gästarbetare från Italien till Malmö centralstation. De ska arbeta på Kockums, inkvarteras i dåliga baracker och får – efter alla avdrag på lönen – mindre betalt än vad de hade trott. Det blir också bråk med Kockums svenska/skånska arbetare, som inte vill ha dit några italienare.

Samma främlingsrädsla (eller välj ett annat lämpligt ord) då som nu. 1947 – vilket bör påpekas – satte sig också fackföreningsrörelsen, både socialdemokrater och kommunister, till motvärn och protesterade mot importen av arbetskraft.

Det ovannämnda sker i den samhällsroman som skrivs samtidigt med själva kriminalromanen. ”Svekets offer”, för att hålla mig till den nya boken, börjar med ett kvinnomord, fortsätter med en pojke – ett litet barn – som dränks i Pildammsparken och en man som knivmördas på en gata i fattigstadsdelen Väster.

När den första mördaren grips har det inte ens gått 100 sidor. Set Mattsson skriver inga vanliga kriminalromaner med en deckargåta och en lösning. Han skildrar ett skeende: tiden som gick. Då och då sker olika brott. Kriminaliteten finns/fanns i tiden, den är/var en del av samhället.

Trilogi, förresten. Set Mattssons tredje roman ska i sin tur ta vid efter den andra. Men även om trilogin sen avslutas så är det inte slut med skildringen av kriminalöverkonstapel Douglas Palm. Det blir fler romaner än så om honom – fast då ska Mattsson hoppa ytterligare några år framåt i tiden.

Bengt Eriksson

Arbetet Kultur

Kommentera den här artikeln