Foto: Fernando Vergara

Under den senaste veckans protester på gatorna har demonstranter och polis drabbat samman bland annat i staden Ubaté i Colombia. Ilskan riktar sig bland annat mot nya frihandelsavtal. Foto: Fernando Vergara

 

Lantarbetare har blockerat vägar till huvud­staden Bogota. Många har skadats i sammandrabbningar. I Colombia rasar en nationell jordbruksstrejk. Men i går bjöd president Juan Manuel Santos in vänstergerillan ELN till fredsförhandlingar i det oroliga landet.

En cocktail med många ingredienser har fått Colombia att koka av missnöje.

Fredsprocessen mellan regeringen och gerillagruppen Farc har stannat upp. Samtidigt rasar kaffeodlare och lantarbetare tillsammans med jordägare och livsmedelsföretag mot ett frihandelsavtal med USA. Och i torsdags förra veckan skadades 45 personer när polis drabbade samman med studenter i huvudstaden Bogotà.

– Den senaste veckan har varit våldsam, säger Alex Nicolau Garcia på LO-TCO Biståndsnämnd, som leder ett fackligt projekt som går ut på att skapa ett bättre förhandlingsklimat mellan arbetsgivare och fack.

Lantarbetarnas strejk startade den 19 augusti. De har spärrat av motorvägarna in och ut från huvudstaden. Flera fackförbund inom lantbruket har gått samman i ett nätverk.

– I helgen grep polisen en av de fackliga ledarna, Huber Ballesteros på centralorganisationen CUT, under en demonstration, säger Alex Nicolau Garcia.

Både lantarbetarna och jord­ägarna protesterar mot att priser­na på jordbruksprodukter har sjunkit. Ett frihandelsavtal med bland annat USA, Sydkorea och EU är orsaken till de lägre priserna.

Det har därmed blivit svårare för den inhemska jordbrukssektorn att konkurrera med varor från andra länder. I kaffelandet Colombia kommer till exempel det mesta av kaffet som dricks, enligt nättidningen Latinamerika.nu, numera från Brasilien.

Bland bönderna finns också en ilska över utfallet av den jordreform som president Juan Manuel Santos har drivit sedan han tillträdde 2010. Jord ska återbördas till bönder som förlorat den under de senaste årens konflikter med Farc-gerillan. Men en del av marken kontrolleras fortfarande av paramilitärer – som vägrar lämna tillbaka den till bönderna. Och  kokaodlare är oroade för att deras skördar ska brännas upp efter överenskommelsen om jordreformen.

Samtidigt som många colombianer är oroliga över att förlora sin födkrok råder politisk turbulens.

Presidentens andra stora fråga handlar om fredsprocessen mellan regeringen och gerillan, som inleddes förra året. Den har dock stannat upp sedan Farc krävt en paus i förhandlingarna.

Gerillan är upprörd över ett utspel från president Santos i förra veckan. Han lanserade en folkomröstning om hur fredsprocessen ska genomföras. Farc reagerade starkt på det, eftersom utspelet inte skett i samråd med dem.

I går tog dock fredsprocessen ett steg framåt i och med att presidenten bjöd in även den näst största gerillan, vänsterorienterade National liberation army (ELN), till fredsförhandlingarna. Det är en inbjudan som varit väntad men regeringen har väntat med den, bland annat eftersom den vill att Farc och ELN ska hitta gemensamma nämnare i sin position i fredsförhandlingarna.

Nästa år är det också val i Colombia. En viktig fråga är vilka förutsättningar Farc-gerillans politiska gren Patriotiska unionen ska ha under valet. I början av 2000-talet var partiet förbjudet och många anhängare mördades av paramilitärer. Men förhandlingarna är komplicerade.

– Farc har bland annat krävt att partiet ska ha minst tio procent av allt partistöd oavsett hur stort stöd de har från befolkningen. Dessutom vill de garanteras ett visst antal platser i parlamentet även om de inte når upp till de fem procent som krävs för att bli representerade. Men de andra partierna har svårt att svälja det, säger Bodil Ceballos, miljöpartist som sitter i svenska riksdagens utrikesutskott och som har följt utvecklingen i Colombia.