EwaMaria Roos

EwaMaria Roos.

 

Det är aldrig för sent att förbättra sin röst, tycker skådespelaren EwaMaria Roos som under många år coachat kvinnliga chefer i näringslivet och toppolitiker att göra sin röst hörd.

– Rösten säger mycket om oss, den är ett slags visitkort, säger hon.

Om vad som sägs inte stämmer med hur det sägs når orden aldrig fram. Först när rösten och orden förmedlar samma sak blir kommunikationen effektiv, förklarar EwaMaria Roos.

Hon hör flera skillnader mellan mäns och kvinnors sätt att tala.

– Män talar längre, de har lättare att ta plats. Kvinnor försöker att så snabbt som möjligt bli klara så att ingen ska tycka att de är långrandiga.

De tidigare amerikanska utrikesministrarna Condoleezza Rice och Hillary Clinton är två exempel på motsatsen. De sätter budskapet i första rummet och anpassar tonen efter det.

– Detta är amerikanska ”speakers” som har tränats i tal under skoltiden. I Sverige ligger vi mycket efter. Vi har varken röstträning eller retorik i skolan. Pojkar får och ges större plats, medan flickor är tysta, snälla och skötsamma.

Finns det inga svenska motsvarigheter till amerikanerna, exempelvis bland kvinnliga partiledare?

– Det var verkligen en svår fråga, låt mig tänka efter.

Vad tycker du exempelvis om Mona Sahlins sätt att tala?

– Hon är väldigt knepig att tyda. Hon skakar på huvudet samtidigt som hon pratar i positiva ordalag.

Hur stor roll har det faktum att kvinnor har kortare stämband?

– Väldigt mycket har med andningen att göra. Är det så vi har knutar i oss funkar inte andningen.

Så du lär cheferna att lösa sina knutar?

– Nja, man kan komma väldigt långt genom att träna.

Har du något tips som fungerar direkt?

– Det viktigaste är att andas rätt. Vi placerar ofta andningen för högt upp, vilket gör att man ibland kan låta gråtfärdig.

Den 29 augusti håller EwaMaria Roos ett seminarium i Göteborg om röst- och talpedagogik med estetisk inriktning. Seminariet anordnas av Business in Heart, ett affärsnätverk för kvinnor.

Rösten

•Röstens egenskaper beror både på anatomiska förutsättningar och på hur rösten används.

•Kvinnor har kortare stämband än män. Därför är kvinnors röster oftast ljusare än mäns.

•De flesta patienter med diagnosen rösttrötthet är kvinnor.

•Stress kan påverka andning, röstbildning och artikulation.

•En tredjedel av arbetskraften i Sverige, cirka 1,6 miljoner personer, har ett yrke där rösten är främsta redskapet i jobbet.

• Yrkesgrupper med hög belastning på rösten är förskollärare, lärare, telemarketingpersonal, militärer, skådespelare, tv- och radiojournalister.

Källa: Arbetsmiljöverket