Lågavlönade arbetare i Bangladesh anställs för att gilla västerländska företag på Facebook. För 1 000 klick får de anställda 1 dollar, cirka sju kronor.

Deras jobb är att trycka på gillaknappar på nätet.

En ny industri håller på att växa fram i Bangladesh, avslöjade brittiska Channel 4 i går i sitt program Dispatches. I ett undersökande reportage berättade tv-programmet hur arbetare i Dhaka, Bangladesh, anställs på så kallade klickfarmer för att göra västerländska företag populärare i sociala medier.

Företaget Shareyt.com, som har sin bas i Bangladesh, gör reklam för att det kan generera till exempel fler följare på Twitter, fler gillaklick på Facebook eller mångdubbla antalet tittningar på Youtube.

Tidigare har företaget uppgett att det ökat trafiken genom så kallad crowdsourcing, det har helt enkelt lockat vem som helst att klicka – utan att få betalt. Enligt Dispatches inslag har dock arbetare nu anställts för att klicka på gilla knappar. Reportern som filmade med dold kamera lyckades köpa 1000 gillaklick till en påhittad företagssida på Facebooksida. För det fick han betala 15 dollar.

En arbetare i Bangladesh uppges få omkring 1 dollar per 1 000 klick på Facebook, Youtube eller i andra sociala medier som går ut på att betygsätta produkter eller tjänster. De anställda har tillgång till tusentals falska Facebookidentiteter som de använder då de gillar olika sidor på nätet.

Att få högt betyg eller ett bra omdöme på en köp- och säljsajt kan vara guld värt för många företag. Mer än var tredje person som köper en dyrare vara kollar först upp den på internet.

För företagen är det ett sätt att framstå som populärare än vad de egentligen är. Flera nätkasinon har köpt ”gillare” på Facebook, även många reklaminslag gillas av arbetare i Bangladesh, bland annat en reklamfilm för Coca Cola. Den tecknade skotska filmen Sir Billi är ett annat exempel. Filmen har över 65 000 gillare, vilket är mer än flera stora Hollywoodfilmer men Sir Billi har, enligt dokumentären, endast gått på export till Sydkorea och många som gillade filmen fanns i Bangladesh.

Det kan även finnas andra skäl. Många företagsägare mäter delvis sin framgång i hur väl företaget syns och vilka reaktioner de får i sociala medier. Att få många klick kan med andra ord vara ett sätt för chefer och verkställande direktörer att visa att företaget är på rätt väg.

Facebook och andra företag oroas över ”falska gillare” eftersom de riskerar att urholka annonsmarknaden. Det som gör Facebook, Youtube och andra sociala medietjänster attraktiva för annonsörer är att de når en kundgrupp som de vet är intresserade av deras vara. De slipper gå ut i en bred annonskampanj som kan vara både dyr och missriktad.

Om det förtroendet brister blir inte sajterna lika attraktiva för annonsörerna längre.

Många företag har därför utvecklat system för att känna av ifall det är datorer eller människor som klickar. Det görs bland annat genom att systemet känner av musrörelserna. Om pekaren på dataskärmen rör sig i en perfekt rät linje är det en indikator på att det är en dator – och inte en människa – som klickar.

Företagen på andra sidan – de som säljer datoriserade tjänster för att öka populariteten på nätet – har därför lagt in skakiga rörelser i pekaren för att på så vis undgå upptäckt. Det har lett till att övervakningsprogrammen utvecklats ännu mer. Det är en katt-och-råtta-lek mellan algoritmer och de sociala medierna.

I stället för att ta upp tävlingen med välavlönade programmerare har företag som Shareyt.com alltså börjat använda sig av riktiga människor för att öka populariteten på nätet, vilket kan vara billigare.