DO:s tillsyn av lönekartläggningar leder till att arbetsgivare tar ett större ansvar för jämställda löner, enligt DO:s egen jämförelse mellan olika arbetsgivare. De som tidigare blivit granskade bedriver ett systematiskt arbete för jämställda löner.

– Arbetsgivare som väl fått upp ögonen för sin roll och för hur man kan arbeta i praktiken fortsätter arbetet, säger Peter Tai Christensen, chef för DO:s granskningsenhet.

Förra året inledde DO en granskning av 35 arbetsgivares lönekartläggningar, analyser och handlingsplaner för jämställda löner. I år gjordes en ny granskning av 470 arbetsgivare som tidigare blivit granskade av Jämo.

Det finns stora skillnader i resultaten mellan de olika granskningarna, visar DO:s jämförelse. I granskningen 2012 uppfyllde få arbetsgivare lagens krav och flera har, ett år senare, ännu inte gjort det. Granskningen 2013 däremot visar att majoriteten av arbetsgivarna bedriver ett systematiskt arbete mot lönediskriminering.

Det visar att tillsynen i sig ger effekt, konstaterar DO.

– Lönekartläggning är ett effektivt verktyg för att främja jämställda löner och förebygga lönediskriminering, säger Peter Tai Christensen.

Granskningen 2013 är alltså en uppföljning av Jämos så kallade miljongranskning av arbetsgivarnas lönekartläggningar för drygt fyra år sedan strax innan myndigheten lades ner.

Miljongranskningen blev Jämos sista och mest omtalade gärning. Den omfattade sammanlagt 750 000 anställda, alltså en femtedel av de anställda på den svenska arbetsmarknaden.

Granskningen resulterade i att
 44 procent av arbetsgivarna hittade och åtgärdade osakliga löneskillnader. Något som i sin tur ledde till lönejusteringar för 5 808 anställda, varav mer än 90 procent kvinnor. Den genomsnittliga lönejusteringen per person blev 1 120 kronor i månaden.

Jämo granskade lönekartläggningar för sammanlagt över en miljon anställda. Men när nya Diskrimineringsombudsmannen (DO) tog över Jämos verksamhet 2009 upphörde tillsynen helt. Lena Svenaeus, tidigare Jämo och känd som arkitekten bakom lönekartläggningen, var mycket upprörd i en intervju i Arbetet förra sommaren.

– Det inträffade en total vändning när man lade ner Jämo, vilket jag tycker är sorgligt och tämligen oförsvarligt.

Uppdraget är glasklart, lagen säger att DO ska utöva tillsyn, menade Svenaeus.

–  Man kan inte bara strunta i att tillämpa lagen. Tänk om skattemyndigheten slutade granska deklarationerna, jag undrar hur många som skulle betala skatt då.

Efter den massiva kritiken backade DO och en ny granskningsenhet med ett tiotal anställda har börjat granska lönekartläggningarna.

Läs tidigare artiklar i Arbetet:

• Från miljongranskning till noll granskning

• Unionen: Tandlösa sanktioner och luddiga lagar

• DO backar för kritiken och börjar granska

KARTLÄGGNING VART TREDJE ÅR

• Enligt diskrimineringslagen är arbetsgivare med 25 anställda skyldiga att göra jämställdhetsplan och lönekartläggning vart tredje år. Innan lagen ändrades 2009 gällde motsvarande krav tio anställda och varje år.

• Kravet på lönekartläggning har funnits i svensk lag sedan 1994. Syftet är att arbetsgivaren ska rätta till osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Kön ska inte ha någon betydelse för lön.