Riksdagen har sagt ja till regeringsförslaget att avkriminalisera arbetsmiljölagen genom att byta straff mot avgift. Socialdemokraternas och Vänsterpartiets motförslag röstades ner med stöd från Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.

Därmed gäller en helt ny rättsordning vid brott mot arbetsmiljölagen från 1 juli 2014. Riksdagens beslut innebär alltså en avkriminalisering av hela arbetsmiljölagen, utom i ett fåtal undantag, och stora delar av arbetstidslagstiftningen. I stället för dagens system med straff genom åtal och prövning i domstol ska sanktionsavgifter tas ut.

Men vid brott mot arbetsmiljölagen ska så kallat ”strikt ansvar” gälla, det vill säga avgift ska tas ut även om brottet inte begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet. Maxavgiften höjs från 100 000 till 1 000 000 kronor.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet påpekade under debatten i riksdagen att förslaget i grunden var bra, men föreslog i ett antal motioner att behålla möjligheten till straff på en del områden. Den omfattande avkriminaliseringen sänder en signal om att samhället uppfattar brott mot arbetsmiljölagen som mindre allvarligt, menade de.

Josefin Brink (V) drog paralleller till brott i trafiken, där påföljderna både kan vara parkeringsböter och fängelsestraff beroende på hur allvarligt brottet är.

– Det ska inte vara mer acceptabelt att riskera människors hälsa och säkerhet på jobbet än i trafiken, exempelvis genom att köra berusat.

I dag leder ytterst få brott mot arbetsmiljölagen till åtal och ännu färre till fällande dom. När de väl gör det rör det sig i de flesta fall om 30–40 dagsböter, enligt siffror från Arbetsmiljöverket. I vissa fall blir domen bara penningböter mellan 600 och 2 000 kronor – och detta efter en långdragen och kostsam rättsprocess som Arbetsmiljöverkets jurister och inspektörer och även polis och åklagare lagt ner en massa arbete i. Därför krävs en effektivisering genom ”smarta sanktioner”, menar regeringen.

LO, liksom TCO och Saco, sågade regeringsförslaget i sina yttranden förra året. Den nya ordningen innebär bland annat att anställda inom privat sektor som anmäler brister i arbetsmiljön riskerar att förlora jobbet. Företag kan i dag inte avskeda en ”visslare” så länge de påtalade bristerna är innebär brott. När arbetsmiljölagen nu avkriminaliseras försvinner det skyddet.

LOs anser att sanktionssystemet för brott mot arbetsmiljölagen kan vara tydligt, rättssäkert, snabbt och kännbart även utan den omfattande avkriminaliseringen.

Också TCO anser att Arbetsmiljöverket i vissa situationer ska kunna hota med åtal och straff för att tvinga fram en nödvändig åtgärd. Eller när något har skett uppsåtligen, av oaktsamhet eller i upprepade fall.

Saco anser att regeringen underskattar straffsanktionernas preventiva effekt och vill behålla möjligheten till straff när det finns särskilda skäl.

Även efter den 1 juli 2014 ska det vara straffbart att när arbetsgivaren anlitar minderårig i strid mot reglerna, lämnar oriktiga uppgifter, tar bort skydd eller sätter det ur bruk, eller struntar i att anmäla olycksfall.