Nej, några tunga beslut för driften av landets friskolor finns inte med i det blocköverskridande förslag som Friskolekommittén presenterade i dag.

Bakom överenskommelsen står alliansen plus S och MP.

I den springande punkten, vinstuttag eller inte vinstuttag, kan uppgörelsen inte tolkas som annat än att de sex partierna enats om ett unisont ”Pass!”

På pluskontot för dem som motsatt sig ett kommunalt veto vid nyetablering av friskolorna märks att kommunerna visserligen ska ha rätt till ”samråd” med dem som vill öppna en friskola men beslutet om etablering tas av Skolinspektionen.

Det här går tvärs emot det beslut som S-kongressen tog om att kommunerna ska ha ett avgörande inflytande över friskolornas etablering och Ibrahim Baylan (S) är inte nöjd.

Enligt Baylan är uppgörelsen om samråd dock bra som ett första steg.

Som ett första steg vill Miljöpartiet också se beslutet att utreda varför man över huvud taget driver en skola, för att ge undervisning eller för att ta ut vinst.

Frågan om utbildning kontra vinstuttag har visserligen redan vänts ut och in och upp och ned och kors och tvärs i en mängd utredningar och Friskolekommitténs syfte var att fatta beslut, inte att tillsätta ännu en utredning.

I frånvaron av beslut kan Miljöpartiets ”seger”, att frågan ska utredas igen, inte ses som annat än ett in till märgen avgnaget ben som de övriga partierna haft lätt att kasta åt dem.

Friskolekommittén slog också fast att en större öppenhet ska råda på landets friskolor.

Men att böcker och redovisning ska vara öppna och att yttrandefrihet ska råda också på privata skolor är så självklara grundbegrepp att dessa frågor aldrig orsakade några större motsättningar.

Och som sagt, grundfrågan om vinstuttag berörs väldigt lite i den uppgörelse som slöts i dag.

Det mest långtgående beslutet, som till viss del kan få återverkningar på riskföretagens möjligheter att förvandla skatter till vinster i stället för utbildning, är en förbättrad kvalitetskontroll.

I vissa fall ska Skolinspektionen kunna beordra privatskolor att anställa fler lärare, om de anser att en anständig kvalitet på undervisningen inte kan upprätthållas.

Skolinspektionen har dock redan i dag ganska långtgående möjligheter, både att vid vite beordra en höjning av utbildningskvaliteten och att med omedelbar verkan stänga en friskola om inspektionen anser att utbildningen håller för låg kvalitet.

Några direkt märkbara skillnader för framtidens friskolor är alltså svåra att se genom den överenskommelse som Friskolekommittén lade fram i dag.

Socialdemokraterna talar om ”ett första steg” – och håller därmed öppet för frågan till valet 2014.

Miljöpartiet pekar på en meningslös utredning – men håller öppet att ta upp frågan igen när utredningen är klar 2014.

Allt tyder alltså på att dagens bristfälliga uppgörelse inom Friskolekommittén knappast är ämnad att hålla någon längre tid.

Martin Klepke