Svenska företag riskerar att bli förlorare i vad LO kallar för smutskonkurrensen. Det handlar om när företag väljer att förlägga sig i lågskatteländer.

Varför är den polska byggjobbaren på det svenska bygget anställd av ett irländskt företag?

Enligt LO-rapporten Vinnare och förlorare har EU-regler ändrat företagens förutsättningar.

– De svenska företagen får allt svårare att hävda sig i konkurrensen. I vissa fall kan företag etablerade i utlandet halvera sina arbetskraftskostnader utan att bryta mot svenska kollektivavtal, säger LO-juristen Claes-Mikael Jonsson.

Han kallar det smutskonkurrens. I stället för att tävla om att vara bäst och billigast på att producera sparar företagen in på arbetskraftskostnader genom att lägga sitt kontor i rätt land. Enligt dagens lagar och EU-regler finns nämligen stora möjligheter att verka i ett land men ha kontoret i ett annat.

Cypern och Irland är två exempel. De har EU:s lägsta bolagsskatt – 10 respektive 12,5 procent. Dessutom är arbetsgivaravgifterna låga vilket gör det svårt för svenska företag att konkurrera.

– På kort sikt handlar det om förlorade arbetstillfällen i Sverige, på längre sikt handlar det om att lönerna kan sjunka på grund av konkurrensen. Främst inom transport och byggbranschen där man är mest utsatt, säger Claes-Mikael Jonsson.

Enligt facket är ett problem att otydliga regler försvårar kontrollen av att lagar och avtal efterlevs. När till exempel polska företag som skickat ut anställda till Sverige hävdar att de betalat skatt i Polen gör den polska sekretesslagstiftningen att det är svårt att kontrollera om företaget talar sanning.

I rapporten intervjuas byggjobbare – och det visar sig att de utländska arbetarna som anställts av irländska företag ofta inte vet om att de har rätt till irländsk pension. Vid intervjuerna framkom dessutom att många hade mycket längre arbetsdagar än vad som angavs på lönebeskedet.

– Kortsiktigt kan arbetarna som kommer hit tjäna på det men långsiktigt finns ett problem då företagen sällan betalar in skatt i sitt hemland, och därmed får de inte ut någon pension. Många sliter dessutom ut sina kroppar i förtid. Man kan inte jobba 80 timmar i veckan under ett helt arbetsliv, säger han.

LO har lagt flera förslag som facket anser leder till en mer rättvis konkurrenssituation. Bland annat vill det att utländska företag ska registrera sig och kunna straffas ifall de bryter mot avtal, vilket är svårt i dag. Facket vill även avskaffa regeln om att inkomstskatt inte behöver betalas för arbete i Sverige upp till 183 dagar, vilket troligen leder till att anställda får längre kontrakt än de sex månader, som för närvarande är det vanliga. Företagen ska dessutom göras skyldiga att dela med sig av löne- och arbetstidslistor till facket och göra huvudentreprenören ansvarig för villkoren hos de underleverantörer som anlitas.

Svenskt Näringsliv delar till viss del LO:s syn.

– Det ligger en del i det att många svenska företag utsätts för hård konkurrens. Samtidigt är det bara den ena sidan av frågan. Den andra sidan är rörlighet över gränserna. Den fria rörligheten tycker vi är viktig. Den har bidragit till att skapa många nya jobb, säger Lars Gellner på Svenskt Näringsliv.

Enligt Svenskt Näringsliv skulle svenska företag klara sig bättre i konkurrensen om arbetskraftskostnaden minskades genom sänkta skatter och avgifter.

– Men vi förstår att det inte är genomförbart med det system vi har i Sverige, säger Lars Gellner.
I dag har åtta EU-länder plus Norge infört lagar som liknar LO:s förslag om att huvudentreprenören ska ta ansvar för vad underleverantörerna gör. Frågan är dessutom på högkant inom EU. Men den svenska arbetsgivarorganisationen sågar förslaget.

– Det tycker vi är rent ut sagt dåligt. Det vore principiellt fel att lägga ansvaret på ett företag som inte kan påverka hur andra företaget sköter sig. Dessutom skulle det begränsa den fria rörligheten. Utländska företag skulle inte våga komma hit och svenska företag skulle kanske inte våga anlita utländska bolag, säger han.

I formell mening finns cirka 10 000 utländska arbetare utstationerade till Sverige men antalet utländska arbetare som befinner sig i Sverige är långt mycket fler, enligt en sammanställning som LO håller på att göra. Många anställs direkt av svenska företag, därmed räknas de inte som utstationerade.

Fakta: Vinnare och förlorare

Dessa är, enligt LO, vinnarna och förlorarna på att företag kan välja mellan att betala skatt och avgifter i andra länder än där jobben utförs.

Svenska beställare vinner på ökad konkurrens och lägre priser.

Huvudentreprenörer som använder inköpt arbetskraft vinner fler projekt och gör större vinster.

Huvudentreprenörer som använder egna anställda förlorar fler projekt och gör lägre vinster.

Underentreprenörer och bemanningsföretag som utstationerar arbetskraft vinner på lägre kostnader och fler projekt.

Underentreprenörer som använder egna anställda förlorar på grund av färre projekt och pressade priser.

Utstationerade arbetstagare får på kort sikt en högre inkomst. Priset är ofta en svag ställning på arbetsmarknaden, svårt att organisera sig fackligt, riskfylld arbetsmiljö och godtycklig behandling av arbetsgivaren. På längre sikt är förlusterna mer påtagliga; hög ekonomisk risk om de skadas eller blir sjuka samt risk för lägre pensioner och andra sociala förmåner.

Svenska arbetstagare i de branscher som utsätts för lönekonkurrens riskerar i det korta perspektivet att förlora arbetstillfällen. På längre sikt är risken att kollektivavtalade löne- och anställningsvillkor urholkas. Löneläget i branschen kan sänkas.

Utländska stater kan vinna på ökade skatteintäkter och intäkter till socialförsäkringssystem, i den mån deras skatteregler tillämpas.

Den svenska staten förlorar på lägre intäkter från svenska aktörer och av ett skatte- och avgiftsbortfall som är svårt att kontrollera, men kan tjäna på lägre kostnader för investeringar i infrastruktur.

Källa: LO-rapporten Vinnare och förlorare