Det är rätt av domstolarna att inte ge diskriminerade mer pengar, anser Håkan Andersson, professor i civilrätt vid Uppsala universitet.

– Diskrimineringsersättning är ett skadestånd och ska behandlas precis som alla andra skadestånd, säger han.

Håkan Andersson tycker att det hade varit ”stötande” om domstolarna gått på DO:s linje i det mål som nu ligger hos Högsta domstolen.

– DO kräver mer än vad ett våldtäktsoffer normalt får. Då kan man faktiskt fråga sig vem som har blivit hårdast drabbad – den kvinna som blir utsatt för våldtäkt eller den kvinna som blir hänvisad till en annan klinik?

Att skadestånd har döpts om till diskrimineringsersättning i nya lagen just för att domstolarna ska undvika att göra sådana jämförelser har ingen betydelse, anser Håkan Andersson. Det är bara ”en språklig fint”, som varken allmänheten eller domstolarna går på.

– Den där lilla språkfinten gör inte att man slutar jämföra, även om det är förhoppningen hos lagstiftaren.

Men han har inget emot att diskriminering ska få kosta och att beloppen ska vara förebyggande. De får dock inte vara så mycket högre än vid jämförbara brott.

– Hela systemet med skadeståndsrätt hänger ihop. Man kan inte gärna dölja att ett av systemen skulle få för höga nivåer genom att säga att det inte är skadestånd – det är en ersättning.

Att vanliga brott, till skillnad från diskriminering, vanligtvis straffas med fängelse håller inte heller som argument för högre ersättning vid diskriminering.

– Diskrimineringsersättningen är en civilrättslig påföljd och ska jämföras med motsvarande ersättningar för kränkning vid brott.

I en del länder kan domstolarna döma ut skyhöga belopp. Ett spek­takulärt exempel är två muslimska systrar som fick motsvarande 122 miljoner kronor i skadestånd för etnisk och religiös diskriminering 2009. Sannolikt det högsta beloppet någonsin.

Systrarna anklagade arbetsgivaren, en börsmäklarfirma i London, på sammanlagt 200 punkter. De hävdade bland annat att cheferna kopplat bort dem från ett arbete med kunder av judisk börd, som i stället fick gå till icke muslimska mäklare.

– Skadeståndsnivåerna ligger visserligen mycket högre i en del länder, men det sker slumpmässigt och det rör sig om ett fåtal fall, annars skulle samhällsekonomin gå under på grund av de höga beloppen, säger Håkan Andersson.