Lönegapet mellan könen måste minska. Det är fackförbunden eniga om, men de mansdominerade förbunden vill inte att de kvinnodominerade kommer i kapp, enligt LO:s Karl-Petter Thorwaldsson.

I en intervju i den nyutkomna boken Lönekamp med förhinder, som skrivits av Arbetets reporter Tommy Öberg tillsammans med Anna Danielsson Öberg, sticker LO:s ordförande ut hakan i frågan om jämställda löner.

Karl-Petter Thorwaldsson berättar att hans erfarenheter som fackligt aktiv i den mansdominerade industrin fått honom att tvivla på männens uppriktiga vilja att jämna ut löneskillnaderna.

– Det gäller att säga som det är. De mansdominerade förbunden inom LO vill inte att kvinnors löner höjs så mycket att de tjänar lika mycket som män, säger han i boken.

Han tillägger att de mansdominerade grupperna inte saknar vilja att minska löneskillnaderna, men att det är svårt att utjämna dem helt. Även om ingen tycker att det är rätt att välutbildade sjuksköterskor tjänar flera tusen mindre än outbildade metallare, är det svårt för fackförbunden att säga att de egna medlemmarna ska stå tillbaka. Och det gäller på alla områden.

– Byggnads vill inte att IF Metall kommer i kapp dem, och IF Metall vill i sin tur inte att Kommunal ska komma i kapp. Den här oviljan måste tydliggöras om vi ska kunna angripa den.

Att lyfta fram problemen, även inom den fackliga familjen, är viktigt enligt Karl-Petter Thorwaldsson.

– Jag väcker gärna debatt i den här frågan. Först när vi är överens inom facket om att det finns ett reellt problem kan vi göra något åt det, säger han till Arbetet.

Hur löneskillnaderna ska kunna jämnas ut är en svårare fråga. Tillsammans med TCO:s ordförande Eva Nordmark och Sacos ordförande Göran Arrius radar Karl-Petter Thorwaldsson i boken upp en rad förklaringar till varför kvinnor tjänar mindre än män, men de har svårare att hitta enkla lösningar.

Facket borde kunna göra mer, anser de självkritiskt, men även arbetsgivare och staten har ett visst ansvar. TCO vill därför skapa en jämställdhetskommission, där arbetsmarknadens parter och representanter för staten skulle kunna mötas och prova nya sätt att jobba på.

En nyckelfråga som de fackliga lyfter fram är ett mer jämställt uttag av föräldraledighet.

LO och TCO vill se en tredelning av försäkringen, där varje förälder får varsin öronmärkt tredjedel och sedan får dela fritt på den tredjedel som återstår. Även Göran Arrius är inne på den linjen, men Saco har inte fattat något beslut i frågan. Karl-Petter Thorwaldsson tycker också att den nya föräldralönen för LO-förbunden i årets avtalsrörelse en viktig seger.

– Att vi fått tio procent mer till alla lediga mammor och pappor är ett rejält incitament för att dela föräldraledigheten mer lika, säger han till Arbetet.

De fackliga organisationerna vill också se en ökad lönespridning i de kvinnodominerade sektorerna. Saco vill se mer individuell lönesättning, medan Karl-Petter Thorwaldsson förespråkar möjlighet att höja lönen efter tydligt fastställda kriterier till exempel för dem som tar på sig nya arbetsuppgifter.

Han efterlyser också en diskussion om vilka kvinnodominerade yrken som är felavlönade. Bara för att kvinnor är lågavlönade behöver det inte automatiskt betyda att de har fel lön, konstaterar han.

Även om vägen fortfarande är lång tycker Karl-Petter Thorwaldsson att LO-förbunden går åt rätt håll för att nå jämställda löner.

– Genom att vi hållit ihop i årets avtalsrörelse och fått genomslag för vårt krav på löneökningar i både kronor och procent har kvinnor fått lite mer. Det är bara lite mer, men ändå ett stort steg i rätt riktning, säger han till Arbetet.