När den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen infördes 2010 mer än tredubblades antalet sjuka som behövde socialbidrag under lång tid. Den låga ersättningsnivån i a-kassan är en orsak, enligt Inspektionen för socialförsäkringen.

Inspektionen för socialförsäkringen har undersökt vad som hände med de 41 000  sjukskrivna som utförsäkrades 2010, det år då den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen infördes. De flesta fördes över till Arbetsförmedlingen och skrevs in i arbetslivsintroduktion – det särskilda programmet för utförsäkrade, där deltagarna kan få aktivitetsstöd, som ungefär motsvarar ersättning från a-kassan. Hälften hade återvänt till sjukförsäkringen inom ett år efter att de tvingades lämna den.

Året före utförsäkringen var ungefär 1 000 av personerna i undersökningen, alltså 2,5 procent, beroende av socialbidrag i minst sex månader. Under de tolv månader som följde växte den andelen till 8,6 procent, det vill säga närmare var tionde person. Den stora grupp som före utförsäkringen hade haft tidsbegränsad sjukersättning, och de som led av psykisk sjukdom, framstår som särskilt utsatta. Efter utförsäkringen hamnade var sjätte person i de här grupperna i långvarigt socialbidragsberoende.

Att nära var tionde utförsäkrad behövde socialbidrag under lång tid året efter utförsäkringen är en hög andel, anser forskarna bakom den rapport som Inspektionen för socialförsäkringen publicerar i dag, torsdag. Normalt tar det nämligen rätt lång tid att beviljas socialbidrag. Den sökande, och det hushåll hon eller han tillhör, måste först förbruka sina sparpengar och andra tillgångar.

Avsikten med reformen av sjukförsäkringen, där den bortre tidsgränsen är en viktig del, är att stärka drivkrafterna för arbete och få fler sjuka att återvända till arbetslivet. Mot den bakgrunden har Inspektionen för socialförsäkringen undersökt hur arbetsinkomsterna förändrades bland de 41 000 utförsäkrade (som ”förändring” räknas en ökning eller minskning av årsinkomsten med minst 12 000 kronor).

För de flesta, sex av tio, förändrades inte arbetsinkomsten året efter utförsäkringen jämfört med året före.

– Det stärker bilden av de utförsäkrade som en grupp som står långt från arbetsmarknaden, säger Ola Leijon, projektledare för undersökningen. De som hade sjukpenning då de nådde den bortre tidsgränsen hade i snitt fått sjukpenning i fyra år sedan 2003, och de som kom från en tidsbegränsad sjukersättning hade haft ersättning från sjukförsäkringen i fem år sedan 2003.

För en av tio minskade arbetsinkomsterna efter utförsäkringen. Här finns bland annat många som fyllt 60 år, och forskarna tror att en del av dem börjat ta ut ålderspension.

För tre av tio ökade arbetsinkomsterna. Här finns framför allt personer som var sjukskrivna på 25 procent.

– Det troliga är att de har ökat sin arbetstid, säger Ola Leijon.

Men det betyder inte att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen har haft positiv effekt.

– Vi vet inte om de hade ökat sin arbetstid även utan tidsgränsen, säger Ola Leijon. Att man successivt börjar arbeta mer ingår i ett normalt tillfrisknande.

En fördjupad studie av 279 utförsäkrade som deltagit i arbetslivsintroduktionen ger bilden att Arbetsförmedlingen inte var redo att ta emot den plötsliga strömmen av långvarigt sjuka. Studien pekar även på brister i Arbetsförmedlingens dokumentation. Trots att deltagarna i arbetslivsintroduktionen kan räknas i tiotusental går det därför inte att utvärdera hur introduktionen fungerat.

– Reformen genomfördes fort. Det var kaotiskt för både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, säger Ola Leijon.