Skillnaden i livslängd mellan högutbildade och lågutbildade ökar. Särskilt kvinnor med kort utbildning har sämre hälsoutveckling än befolkningen som helhet.

Den senaste rapporten om folkhälsan i Sverige, som Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut publicerar i dag, måndag, är på många sätt glädjande. Svenskarna lever allt längre. 2011 var medellivslängden 83,7 år för kvinnor och 79,8 år för män. Framför allt beror den ökande livslängden på att färre dör i hjärt- och kärlsjukdomar (vilket gör att cancer blir en relativt sett vanligare dödsorsak).

Men den goda utvecklingen kommer inte alla till del. Personer med kort utbildning (enbart grundskola) halkar efter dem som har gymnasieutbildning och, framför allt, dem som har eftergymnasial utbildning. Ända sedan mitten av 1990-talet har skillnaden i hälsa mellan den som har kort respektive lång utbildning ökat.

Särskilt kvinnor med kort utbildning har sämre hälsoutveckling än övriga. Medan dödligheten bland högskoleutbildade kvinnor i åldrarna 35 – 64 år har minskat med 35 procent på 20 år har den bara minskat med fyra procent bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning.

– Att längre utbildning medför bättre hälsa beror på en kombination av orsaker, säger Inger Heimerson, projektledare vid Socialstyrelsen. Högutbildade har bättre jobb och ekonomi, samtidigt som de har hälsosammare levnadsvanor.

Personer med enbart grundskoleutbildning drabbas oftare av hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser. Samtliga stora dödsorsaker är därmed klassbundna. De lågutbildade utsätts också oftare för våld.

Men utbildning är en omdiskuterad indikator på hälsan i olika samhällsskikt. Den grupp som definieras som kortutbildad blir nämligen allt mindre. 1991 hade omkring 45 procent av svenskarna mellan 35 och 79 år enbart grundskoleutbildning, medan 18 procent hade eftergymnasial utbildning. 2011 hade gruppen med enbart grundskoleutbildning krympt till omkring 20 procent, medan 30 procent av männen och närmare 36 procent av kvinnorna hade eftergymnasial utbildning.

– I början av 1990-talet var det alltså ganska normalt att ha bara ha grundskoleutbildning, säger Inger Heimerson. I dag har det en annan innebörd.

Inte minst arbetslivet ställer högre krav på utbildning – att få jobb med enbart grundskoleutbildning har blivit mycket svårt. Och arbetslöshet är en riskfaktor för bland annat hjärtinfarkt.

Utbildning är alltså viktig för hälsan och möjligheterna till ett långt liv. Hur lång utbildning unga människor skaffar sig avgörs tidigt, enligt folkhälsorapporten. Betygen i årskurs 9 har avgörande betydelse. Därför är det oroande att andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan har minskat och nu är den lägsta hittills under 2000-talet.