På besök på Lunds stadsbibliotek tillsammans med Torgny Karnstedt och Victor Estby om arbetarlitteratur. Ramen är Cecilia Perssons Skurhinksprojektet, i form av en vacker kärnfull utställning av bilder och föremål i gränslandet mellan städarbete och existentiella frågor. I samtalet möts vi från olika håll: jag teoretiskt om arbetarlitteraturens angelägenhet, Torgny utifrån sitt författarskap och mötet med ungdomar runtom i landet för att få dem att börja skriva, Victor med en historik om dagsversens makt till förklaring.

Men vi möts på en viktig punkt, som sen aktualiseras under det efterföljande samspråket med publiken om arbetarrörelsens handfallenhet inför bildning och kultur numera.

Vi möts i en beskrivning av hur mötet med språket kan vara livsavgörande, men att det alltid sker på olika sätt. Därför måste folkbildningen i allra högsta grad sträva efter att möjliggöra så många såna möten som möjligt. Det behövs en stor artrikedom för att så många som möjligt ska bli drabbade.

Mötet med ett språk som är större än vad man hittills känt och som därför vidgar världen och skapar inlevelse och förståelse. Oavsett om man ovant skriver själv, lockas till skratt av ett fruktigt rim eller förstår utsugningens mekanismer.

Tack för inbjudan!

Några av de fotomontage med tänkespråk som ingår i Cecilia Perssons utställning.

Bok på gång

En annan aspekt av Skurhinksprojektet är boken Att bära sin egen kropp, som utgår från Maja Ekelöf (och i viss mån även Gunnar Ekelöf). Den utkommer snart på Heidruns förlag. Ett tredje spår är de uppskattade texterna i Kommunalarbetaren.