Foto: Michele Cercone

MIGRANTER del 4. Fem miljoner migranter har försvunnit spårlöst i Turkiet de senaste 15 åren. De reste in i Turkiet, men aldrig ut. Och de finns inte heller kvar i landet.

Det är en gåta som bekymrar Bryssel mer än Ankara, eftersom man där befarar att merparten av de ”försvunna” migranterna har tagit sig in i EU. Men nu tror EU att man hittat lösningen:

Ett avtal som går ut på att Turkiet ska bli unionens nya grindvakt mot Asien, Afrika och Mellanöstern. Som belöning får turkarna visumfrihet, de får åka till Europa utan visum.

Turkiska statistikmyndigheten Tüik konstaterar alltså att 271 miljoner utländska medborgare har rest in i landet de senaste 15 åren. Drygt 266 miljoner av dem reste ut. Vart de övriga tog vägen har man ingen aning om. Att de inte finns kvar i landet är dock helt säkert eftersom antalet illegala migranter i Turkiet inte överstiger 200 000 enligt officiell statistik.

Men turkarna är inte ett dugg bekymrade. Myndigheterna utgår ifrån att en stor del av de försvunna migranterna använder Turkiet som transitland för att ta sig in i EU på ett eller annat sätt.

I Bryssel är det ingen som tvivlar på den saken, även om det inte finns några säkra siffror på vilka som hamnar i vilket EU-land till sist, eller exakt hur de tar sig ut från Turkiet.

Enligt Frontex, som ansvarar för EU:s yttre gränser, använder närmare hälften av alla asylsökande och migranter i Europa periodvis Turkiet som transitland. De flesta tar sig in landvägen till något av grannländerna Grekland och Bulga­rien, eftersom bevakningen av sjövägen över Medelhavet blivit allt hårdare.

I snart tre år har EU och den svenska kommissionären Cecilia Malmström, som ansvarar för unionens migrant- och gränsfrågor, försökt få Turkiet att gå med på ett så kallat återvändaravtal för hundratusentals migranter från Asien, Mellanöstern och Afrika.

Nu är alltså parterna överens och avtalet kommer att undertecknas ”endera dagen”, uppgav Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoglu i mitten av januari.

Enligt uppgifter som läckt ut till turkiska medier kommer Turkiet att få ”ekonomiskt och tekniskt bistånd” från EU för att bygga upp en migrationsmyndighet och en styrka på 50 000 utbildade gränsvakter. Dessa ska hålla migranter som illegalt tar sig in i eller ut ur landet borta.

Hur det ska gå till är oklart. En del talar om nya murar, medan landets EU-minister Egemen Bagis hävdar att det bara blir ”stängsel” med taggtråd. Få tror att det kommer att räcka för att täppa till alla hålen längst den 11 000 kilometer långa gränsen mot Iran, Irak, Syrien, Armenien och Georgien i öst, samt mot Grekland och Bulgarien i väst.

Samtalen med Turkiet tog fart på allvar först när det grekiska mottagandet av papperslösa migranter bröt samman julen 2010. Landet kunde inte längre klara av trycket från hundratals papperslösa som dagligen passerade genom den turkiska gränsen utan stöd från Bryssel. ”Grekland har fått nog”, sa dåvarande utrikesministern Christos Papoutsis, som ville ha EU:s hjälp med att bygga upp en 200 kilometer lång mur mellan Grekland och Turkiet.

EU hjälpte då till med 200 gränsvakter men lovade inga pengar till muren. Cecilia Malmström sa att hon hellre ville satsa på politiska lösningar genom dialog med tran­sitlandet Turkiet.

EU har egentligen ingenting att förlora på att ge turkiska medborgare visum. Strömmen går snarare åt andra hållet. Turkar som flyttar hem från Europa är i dag betydligt fler än de som flyttar till Europa. På frågan ”vill du leva i Europa?” svarade nyligen nästan nio av tio turkar ”nej”. För åtta år sedan, då förhandlingarna om EU-medlemskap startade, var svaret på samma fråga ett tveklöst ”ja”.

Det är inte svårt att förstå. Turkar har i dag högre inkomst per capita än sina EU-grannar i Bulgarien. Och att flytta till Grekland, där arbetslösheten är tre och en halv gånger högre, är inte heller ett lockande alternativ.

Turkarna skulle helst vilja rita om världskartan med sig själva i mitten och EU på ett hörn. Vad har de i så fall att vinna på ett återvändaravtal mot visumfrihet? Det är främst krånglet med visumreglerna man vill slippa. Det ställer till en hel del eftersom EU är landets största handelspartner. Sedan hoppas Turkiet också kunna blåsa nytt liv i medlemskapsförhandlingarna som legat på is ett tag.

När den turkiske presidenten Abdullah Gul besöker Sverige nu på måndag är det förmodligen den frågan som kommer att stå högst upp på agendan.

Frågan är bara om inte Turkiet blivit för stort för att få plats i EU. Eller om inte EU blivit för litet för att rymma en av världens mest expansiva och snabbast växande ekonomier.

Fakta

Turkiet och EU

• Turkiet har cirka 75 miljoner invånare, enligt officiell statistik. 97 procent av landet ligger i Asien, resten i Europa.

• Turkiet är asso­cierad medlem i EG/EU sedan 1963. En tull­union bildades 1995.

• 2005 inledde EU förhandling­ar om fullt medlem­skap med Tur­ki­et. Blir det inga genombrott under 2013 riskerar Europa att förlora sin chans, sa landets EU-minister ­Egemen Bagis till TT i januari.