Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning efter att ha rådfrågat läkare muntligt – och utan att dokumentera vad läkaren svarar. Nu stämmer justitieombudsmannen in i fackets kritik: Arbetsmetoden bör över huvud taget inte användas.

För att få hjälp i sina bedömningar träffar handläggarna på Försäkringskassan regelbundet kassans egna läkare i grupp och ställer frågor. Om läkaren (som kallas försäkringsmedicinsk rådgivare) då lämnar uppgifter som påverkar beslutet om en persons sjukpenning, så ska det antecknas.

Men det sker långt ifrån alltid. Vid gruppkonsultationerna förs inget protokoll, och i efterhand får den som begärt sjukpenning ibland bara veta att en konsultation har ägt rum. Inte vem läkaren är, vilka frågor handläggaren har ställt, eller vad läkaren har svarat.

– Det blir nästan omöjligt att överklaga Försäkringskassans beslut om kassan mörkar delar av underlaget, säger Ulf Björk, som i många år varit försäkringshandläggare vid IF Metall i Umeå.

2011 anmälde han Försäkringskassans arbetssätt till riksdagens ombudsmän, i dagligt tal justitieombudsmannen (JO). Efter nära två års skriftväxling mellan Försäkringskassan å ena sidan och Ulf Björk och LO-TCO Rättsskydd å den andra har chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura nu formulerat ett beslut där Försäkringskassan får skarp kritik.

Försäkringsmedicinska gruppkonsultationer bör över huvud taget inte användas i enskilda ärenden, enligt JO. När det handlar om råd i ett enskilt ärende ska handläggaren alltid använda sig av ett skriftligt förfarande.

God dokumentation är nämligen helt grundläggande för att den enskilde ska ha insyn och kunna bevaka sina intressen, konstaterar JO. Vet man inte på vilka grunder Försäkringskassan har sagt nej till sjukpenning vet man inte heller om det lönar sig att överklaga.

Försäkringskassan hävdar att gruppkonsultationerna bara är en del av myndighetens interna arbete, ungefär som när en handläggare frågar en äldre kollega om råd. Sådant behöver inte dokumenteras.

Men den jämförelsen haltar, enligt JO. Den försäkringsmedicinska rådgivaren är expert på ett helt annat område än handläggarna, och därför blir konsultationen ofrånkomligen ett sätt att hämta in ett utlåtande från en sakkunnig.

I en rad fall kan Ulf Björk och LO-TCO Rättsskydd visa att Försäkringskassan stöder sig på de anonyma gruppkonsultationerna, både i beslut om sjukpenning och i fall som överklagats till förvaltningsrätten och kammarrätten.

”Yrselbesvären är inte helt klarlagda” och ”aktuella underlag beskriver inte några depressiva besvär”, skriver Försäkringskassan i ett mål som har överklagats till kammarrätten – med hänvisning till en gruppkonsultation som inte har dokumenterats, med en anonym läkare som den försäkrade aldrig träffat.

– Efter JO:s beslut har anställda vid Försäkringskassan ringt mig och gratulerat, säger Ulf Björk.