Martin Klepke: Den som har mest får mest

Alla kan alltså betrakta sig som vinnare efter att Sverige och omvärlden ett par år efter bankernas djupdykning tog sig ur finanskrisen.

Men är alla verkligen vinnare?

Arbetets ledarsida har specialstuderat de nya siffrorna från SCB och tagit fram nya grafer. Och funnit att utvecklingen inte varit lika gynnsam för alla.

Den viktigaste slutsatsen som måste dras av SCB:s nya statistik är att inkomstskillnaderna fortsätter att öka, och de ökar kraftigt.

Som synes i graf B hamnar alla inkomstskikt visserligen på plus under 2011 när det gäller pengar i plånboken, men skillnaden är mycket stora.

Medan den tiondel av befolkningen som har den högsta inkomsten i Sverige ökade sin inkomst med hela 21 300 kronor så ökade den tiondel av befolkningen som har den lägsta inkomsten sin inkomst med bara 800 kronor.

Det är alltså mycket stora förändringar i köpkraft som inträffat mellan hushåll med högst inkomster och de med lägst.

Den riktigt stora skillnaden i inkomstökning under 2011 inträffade mellan den näst högsta och den högsta tiondelen av befolkningen, där tiondelen med högst inkomst ökade sin inkomst mer än dubbelt så mycket som den tiondel som kommer därefter.

Noteras bör också att siffrorna visar nettoförändringen i alla inkomstskikt, det vill säga inkomst minus skatt och följdverkningarna av olika transfereringar och bidrag.

Kapitalinkomster av aktier och värdepapper är inte medräknade. Trots det ökar inkomstskillnaderna kraftigt.

Graf A visar tydligt att denna utveckling har pågått under en längre tid.

Grafen speglar inkomsterna för den serie som SCB har statistik över, det vill säga för 1991 och för tiden 1995–2011.

Under i stort sett hela denna tid har alltså inkomstspridningen ökat, även om den tagit fart ytterligare efter valet 2006.

Som visas i graf C har tiondelen med lägst inkomst till och med haft en negativ inkomstutveckling efter 2006.

Denna tiondel har fått se sin köp­kraft minska med 2 000 kronor medan den högsta tiondelen har ökat sin nettoinkomst med hela 79 000 kronor, uttryckt i 2011 års priser.

Den lägsta tiondelen är dock speciell. Här finns de som varit utomlands en del av året och andra som bara tillfälligt befinner sig i denna lägsta tiondel.

Men även räknat på den näst lägsta tiondelen är skillnaden stor.

Denna näst lägst grupp har ökat sin köpkraft med 7 200 kronor sedan 2006 medan den högsta tiondelen alltså har ökat sin köpkraft med mer än tio gånger så mycket.

Att de med högre inkomster ökar sin inkomst mer i kronor räknat följer på att löneökningar ofta avtalas i procent. Ändå är det relevant att jämföra i reda pengar eftersom det är reda pengar vi handlar med i affärerna.

Men även räknat i procent har utvecklingen varit ojämlik.

Mellan 2006 och 2011 ökade den svenska bruttonationalinkomsten med 7,7 procent. Vi har alltså som nation blivit 7,7 procent rikare.

Detta har dock inte fördelats jämnt ens i procent.

Ser vi till graf D ser vi att den halva av befolkningen som redan 2006 tjänade minst också har fått de lägsta procentuella påslagen medan de med högre inkomster dragit ifrån även räknat i procent.

Det här avspeglas också i utvecklingen av inkomstskillnaden mätt med det internationella måttet ginikoefficienten. Ginikoefficienten ökade under hela 1900-talet. Därefter sjönk den under första hälften av 2000-talet då inkomstskillnaderna i snitt faktiskt minskade, trots den högsta tiondelens allt högre inkomst.

Men från 2004 har ginikoefficienten åter ökat, en ökning som tagit fart än mer efter regeringsskiftet.

Det här ger en utveckling som vi alla bör ta ställning till, ur ett medmänskligt, ekonomiskt och inte minst ideologiskt perspektiv.
Finanspolitiska rådets fjärde rapport under 2012 slog fast att stor inkomstspridning är negativt för tillväxten.

Andra studier visar att en jämn inkomstfördelning förbättrar folkhälsan och främjar det vi kal­lar rättvisa eftersom det ger fler invånare möjlighet att uppnå en god livsinkomst.

Det är något varje politiker bör beakta när vi talar om vad som sker i ett samhälle med allt större ojämlikhet.

Klicka på diagrammet för att se det i större format.