kronor avsatte regeringen i statligt bidrag till företagshälsovården åren 2010 till 2012. Pengar som skulle användas till tidiga insatser mot långa sjukfall. Men bara 29 miljoner användes, visar nya siffror.

Ett misslyckande för alla inblandade – regeringen, företagshälsan och arbetsgivarna, konstaterar Lars Hjalmarson, vd för branschorganisationen Sveriges företagshälsor.

– Det var rätt tänkt, men det blev helt fel.

I dag är det bara företagshälsorna som får söka bidraget. Branschorganisationen vill att reglerna ska ändras så att arbetsgivare kan få stöd när de ingår avtal med företagshälsan för att köpa tidiga insatser så fort en anställd blir sjuk och behöver ett första besök.

Det är arbetsgivarna som beställer tjänsterna, och finns det ingen efterfrågan blir det inte heller några insatser från företagshälsan, konstaterar Hjalmarson.

Sedan januari 2010 finns alltså ett statligt bidrag som betalas ut av Försäkringskassan. Det var tänkt att mer än hälften av bidraget skulle användas till så kallade ”koordinerande insatser” för att hjälpa långtidssjuka tillbaka i arbetet. Det stod klart redan efter första året att enbart 2,2 procent av den kvartsmiljard som avsattes för dessa insatser hade gått åt.

Förra året beställde regeringen en utvärdering som bland annat visade att bidraget var okänt hos arbetsgivarna, att det var krångligt att söka och att tidsgränserna var snäva. Men det är oklart vilka slutsatser regeringen dragit.

Det har gått tre år och pengarna väntar fortfarande på kloka arbetsgivare som förstått vikten av tidiga insatser – all forskning visar nämligen att ju längre man är borta från arbetsplatsen, desto svårare blir det att komma tillbaka. Så här svarar socialdepartementet på Arbetets fråga om vad regeringen tänker göra åt saken:

”Det är klart att det vore önskvärt att fler företag kände till att det finns pengar avsatta för koordinerande insatser. Vi följer utvecklingen noga för att se om ytterligare åtgärder behöver vidtas”.

Men är det verkligen bristen på information som är problemet? Nej, det tror i alla fall inte Försäkringskassan och branschorganisationen.

– Till en början klagade företagen på dålig information och krångel, men i dag tror jag inte det är någon brist på information, säger Ingrid Wangerud, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Hon misstänker snarare att många arbetsgivare är rädda för att sätta i gång en utredning och göra de förändringar på arbetsplatsen som behövs. Dess­utom omfattas inte de här insatserna av många avtal med företagshälsan.

– Här skulle vårdcentralen kunna komma in, genom att ge arbetsgivaren den impuls som behövs för att kunna se kopplingen till arbetsplatsen. Och det gäller både kortare och längre sjukfrånvaro.

Ett villkor för att kunna få bidrag för koordinerande insatser är att dessa ska genomföras under de 45 första dagarna i ett sjukfall. Om man ska hinna med det måste man få kännedom om sjukfallet senast under andra sjukveckan, hävdar Lars Hjalmarson.

– Problemet är inte informationen, säger han. Där det fungerar riktigt bra bryr man sig inte om bidraget, och där det inte funkar kommer företagshälsan in så sent att man inte hinner med några insatser.

Lars Hjalmarson tycker att det behövs mer än bidrag. Han vill se ett närmare samarbete mellan företagshälsan och hälso- och sjukvården. Och det ska ske genom ett obligatoriskt kryss i läkarintyget. Läkaren ska ta ställning, ”ja” eller ”nej” till företagshälsan.

– Utvärderingen av rehabiliteringsmiljarden till landstingen visar att de som fått insatserna inte kommer tillbaks till arbetet, snarare tvärtom. Orsaken är att landstingens rehabilitering inte är knuten till arbetsplatsen. Det är där företagshälsan ska komma in.

Foto: Henrik Montgomery

Varför söker så få bidrag till insatser för långtidssjuka i företagshälsan? Det kan socialminister Hägglund fundera över.

Fakta

Statsbidraget till företagshälsans tidiga insatser används knappt alls

Statsbidraget till företagshälsan består av fyra delar. Tidiga insatser är den viktigaste och den som använts minst. Det arbetsgivarna vill ha mest är hälsoundersökningar. Källa: Försäkringskassan