Lean blev ingenting utan genusarbete

Jämställdhet handlar inte bara om rättigheter för de anställda – det gäller lönsamhet och produktion. När Pär Lärkeryd, då vd på Indexator, insåg det fick han äntligen leanarbetet att fungera.

Lean är hett – det är så vi ska organisera arbetet. Men hur går det ihop med genusarbete?
– Lean är närmare kopplat till jämställdhet än de flesta verkar tro, säger Pär Lärkeryd, vd för Norra Skogsägarna.

Han har egen erfarenhet. Införandet av lean – en kundfokuserad modell för att effektivisera arbetet – misslyckades två gånger på Indexator, där Pär Lärkeryd tidigare var vd, nu styrelseordförande. Så länge han själv var med och styrde fungerade effektiviseringsarbetet, men när han drog sig tillbaka stagnerade arbetet i grupperna.

– Det gäller att jobba med organisationen, med drivkrafterna till förändring, säger han.

Först det tredje försöket blev framgångsrikt. Och enligt honom själv är förklaringen att det då integrerades med jämställdhetsarbete.

– Pratar vi jämställdhet i en organisation så pratar vi om hur vi umgås med varandra, hur vi pratar, hur alla ska få plats, vad kvinnor och män gör, hur makten fördelas lika. Och det är precis den typen av frågor man måste prata om när lean ska införas också.

Tredje gången gillt var 2007 och verkstadsföretaget skulle bygga en ny fabrik i Vindeln nordväst om Umeå. Företaget gör vridutrustning till bland annat skogsmaskiner och de anställda var då till 90 procent män. Ett överhängande problem var en kommande arbetskraftsbrist.

Lean skulle införas för att förbättra produktionen, jämställdhetsarbetet för att locka fler arbetare.

– Min anledning var ganska banal: Vi behövde fler händer, fler som ville jobba i den nya fabriken och då behövde vi attrahera kvinnor också.

Samtidigt höll Christina Franzén, vd på Näringslivets ledarskapsakade­mi, på med projektet Jämvikt, där jämställdhetsarbete skulle integreras i verksamheten samtidigt som diskrimineringslagen användes som grund. Ökad lönsamhet var en förhoppning, och Indexator erbjöds att vara med.

Arbetet började i en montagegrupp som bara bestod av ”vita norrbottnis­ka män”. Dels fick de kunskap om genusstrukturer, dels samtalade de om hur gruppen fungerade och vilka normer som gällde.

Tidigare hade bara män sökt sig dit. Nu hyrdes en grupp kvinnor in som fick arbeta och samtidigt delta i genusarbetet. När de senare erbjöds tillsvidareanställningar ville de stanna.

– Vi gick från 0 till 30 procent kvinnor på två år. Och det blev en stor förändring i arbetsklimatet som ledde till högre produktivitet och leveranssäkerhet, säger Pär Lärkeryd.

Han tänker så här: Gruppen fick en bredare kompetens och därmed bättre möjligheter att lösa problem. Och just teamwork, lärande och utnyttjande av kompetens var en del av lean som de ville införa.

– Tar du slumpmässigt ut en kvinna och en man är det större sannolikhet att de har olika kompetenser och erfarenheter än om du tar ut två män, säger han.

Männen var alla tidigare mekaniker, medan kvinnorna kom från bland annat vården och turismen. I den blandade gruppen lades arbetet upp annorlunda, och problemen kunde lösas på nya sätt.

– Då började jag förstå att jämställdhet inte bara var en fråga om arbetskraft eller rättigheter, utan också om lönsamhet och produktion, säger han.

Så integrerades jämställdhetsarbetet i lean.

Vad är då lean, modellen för arbetsorganisation som alla vill följa? Till Sverige kom den i en första våg under 1990-talets början. Tekniken hade utvecklats av forskare i USA, efter att de studerat Toyotamodellen i Japan. Den handlade om att renodla processer, göra rätt saker i rätt tid, och att inte lagerhålla varor. Den kom också på många företag att förknippas med rationaliseringar, kortare arbetscyklar och taylorism.

I en andra våg, tio år senare, kom utvecklade inriktningar av lean till Sverige. Då handlade det också om att ta tillvara kreativiteten genom teamwork, om lärande verksamheter, om attraktiv arbetsmiljö.

De här två motstridiga inriktningarna på lean gör att det är svårt att säga hur lean påverkar jämställdheten på ett företag, säger Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Och poängterar att det också är stor skillnad på teoretiska visioner och hur lean fungerar i praktiken.

Under förra lågkonjunkturen använde Indexator 20 000 arbetstimmar åt ett värdegrundsarbete, som lade grunden för såväl lean som ett mera jämställt företag.

– Vi såg det som ett sätt att utnyttja tiden. Ingen frågar hur du har råd att göra ett leanprojekt. Och det är precis på samma sätt med jämställdhetsarbete, det är en investering.

En procentenhet på sista raden, brukar han säga. Det vill säga en vinst på fem procent ökar till sex.

I boken Det lönar sig, genusmedveten ledning och styrning i verkstadsindustrin, utvecklar han och Christina Franzén erfarenheterna från jämställdhetsarbetet.

Enligt Pär Lärkeryd handlar lean om att vara en ständigt lärande organisation som arbetar med små ständiga förbättringar och har en större grad av delegering och självbestämmande.

– Men många har inte fattat essen­sen. De kan de 127 verktygen som ett rinnande vatten. Men då hamnar också fokus lätt på tekniska saker som att mäta lagerhållningen och så vidare. Om det inte ingår självbestämmande och möjligheter att påverka sitt eget arbete, då är det inte lean. Och då är det vanligt att lean misslyckas.

– Det gäller att dra nytta av männi­skors kunskap, drivkraft och tankeförmåga. Att få fler att tänka och påverka.

– Jag brukar säga att jämställdhet är det 128:e verktyget för lean.

När han flera år senare besökte den montagegrupp som först fått arbeta med genusfrågor på Indexator, såg han två mörkhyade män jobba där.

Han gick fram och pratade med dem, men kunde inte göra sig förstådd. Då berättade gruppen att de tagit emot språkpraktikanter från flyktingförläggningen en bit bort.

– Det hade aldrig hänt innan genusarbetet började. Jag tror knappt att de hade tänkt på att de bodde nära en flyktingförläggning. Det visar på hur klimatet i gruppen var förändrat, säger Pär Lärkeryd.

Pär Lärkeryd är nu vd på Norra Skogsägarna, en förening för skogsägare i norr. Där låg ”en ännu längre resa” framför honom när han tillträdde för två år sedan – men också ännu större möjligheter till vinster.

Trots att 40 procent av skogsägarna är kvinnor, vänder sig Norra Skogsägarna nästan alltid till män i kundkontakterna. Att se över grovarbetar­jargongen och det tekniska språket blir ett steg för att också nå kvinnor, liksom den växande skara skogsägare som bor i storstäderna.

Jämställdhet är ett av Norra Skogsägarnas övergripande mål:

– 2017 ska vi vara bäst i landet på jämställdhet inom skogsbranschen, säger han.

Jämställdhet sker inte av sig själv

Lean kan vara både bra och dåligt för jämställdheten. Det beror helt på hur arbetet läggs upp.

Inom den ideala formen av lean blir medarbetar­na engagerade i att förändra sin arbetsplats. Och då går det att få syn på ojämställdhet, säger Lena Abrahamsson, pro­fessor i arbetsvetenskap.

Det finns dock uppenbara risker att jämställdheten försämras när lean införs, visar studier från bland annat USA, Holland och Tyskland.
En risk är den standardisering och renodling av arbetsuppgifter som ofta ingår i lean. På arbetsplatser där det ena könet dominerar riskerar segregeringen att förstärkas.

– Lean har en tendens att förstärka könsmärkningen av arbetsuppgifter, och det ser jag som genusvetare som negativt, säger Lena Abrahamsson.

I Sverige, med den fackliga kultur av medbestämmande som vi har, eftersträvar ­företagen ofta en modell av lean där teamwork, lärande och självstyrande arbetslag är viktiga delar.

– Men det finns också den mer hårdföra rationaliseringsinriktningen med många standardi­seringar. Det skiljer inte bara mellan olika företag utan också inom dem, säger hon.

Jämställdheten är långt ifrån en självklar och central del i vare sig utvecklandet av lean eller införandet på de olika arbetsplatserna, enligt Lena Abrahamsson.

– Bland de verkliga förespråkarna för lean, de som gått in med hull och hår, där tror jag att genus varit en väldigt underordnad fråga, säger hon.

– Men bland användarna har jag sett att det faktiskt finns en kunskap och en vilja att använda genus. Det kanske håller på att svänga. Och det vore ju kul, säger hon.