Knappt sex av tio varslade blir uppsagda. Två av tio varslade blir arbetslösa. Så har det sett ut hittills, enligt Arbetsförmedlingen. Hur det blir den här gången återstår att se.

– Det vet vi inte än, säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

I morgon kommer siffrorna som visar hur många som varslades om uppsägning förra året. Under årets första elva månader varslades nästan 66 000 anställda om uppsägning – 24 000 fler än under samma period 2011.

Hittills har företagen varslat i överkant. Om det blir likadant den här gången visar sig inte förrän varsel- och uppsägningstiderna har löpt ut.

Men det har höjts röster, både inom facket och trygghetsstiftelserna, som varnar för det är mindre luft i siffrorna den här gången. En orsak är att den nya varselvågen kommer så nära inpå varselvågen 2008 och 2009 och spär på en redan hög arbetslöshet. En annan är att fler varsel nu än då gäller nedläggningar och utflyttning av produktion till andra länder.

Å andra sidan är siffrorna lägre. Runt 10 000 varslades både i oktober och november. Det är hälften så många som under finanskrisen.

– Varsel är en bra konjunkturindikator, men antalet motsvarar inte hur många som blir inskrivna hos Arbetsförmedlingen. De flesta som varslas är väl förankrade på arbetsmarknaden. Men bland de varslade som blir arbetslösa är vägen till arbete längre än för övriga arbetslösa. De tenderar att bli kvar som inskrivna hos Arbetsförmedlingen under längre perioder än andra, säger Clas Olsson.

Industrin varslar flest. Fyra av tio varsel kommer från verkstads- och tillverkningsindustrin. Här visar erfarenheten att en del jobben försvinner permanent. De enklare jobben ersätts av maskiner.