Foto: JOHN ASH

Vanligt folk. Namnet på 2013 års kalender, gjord av sjuka och fas 3-deltagare i nätverket Solrosuppropet, markerar distans till u-ordet. Utanförskapet är någonting som överheten har hittat på.

Arbetsmarknadsdepartementet har slutat att redovisa statistik om ­utanförskapet. ­Tobias Davidsson, doktorand vid Göteborgs universitet, är inte förvånad. U-ordet har gjort sitt i den politiska debatten.

– Alliansen har använt det hotfulla utanförskapet för att legitimera reformerna inom arbetsmarknads- och socialpolitiken, säger han och tar fas 3 som ett exempel:

– Man kan legitimera att vissa människor sysslar med helt meningslösa saker i fas 3 genom att tala om att arbetet leder till delaktighet och gemenskap. Vad arbetet består i är det ingen som går in på. Arbetet i sig är något mys- tiskt.

Siffrorna om utanförskapet bokfördes noga både före och efter valet 2006. Tre år senare försvann siffrorna från Moderaternas hemsida. Arbetsmarknadsdepartementet har följt efter. Nu är det bara finansdepartementet som pliktskyldigast sköter bokföringen en gång om året.

Faktum är att arbetsmarknadsdepartementet inte har redovisat en enda siffra sedan i maj 2010 – men det har ingen noterat. Det säger en del om hur utanförskapet har förlorat sin glans i politiken.

Majsiffran 2010 gjorde ingen människa glad. Den visade att utanförskapet hade ökat, om än  marginellt. Arbetsmarknadsdepartementet fick stå ut med en del dålig publicitet.

Sedan blev det tvärtyst – men det beror inte på att statistiken innehöll fel siffror ur departementets perspektiv, enligt Niklas Gillström, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M):

– Nej. När vi kommunicerar visar vi både att sysselsättningen har ökat och att utanförskapet har minskat. Vi kommunicerar utanförskapet ofta för att ge en helhetsbild. Människor står utanför arbetsmarknaden på olika sätt och av olika anledningar. Vi försöker visa på samhällsproblemet.

Samhällsproblemet är kvar – men på en punkt har politikerna lyckats. U-ordet är på väg in i vardagssvenskan. Doktoranden Tobias Davidsson skrev uppsatsen Utanförskapelsen, som handlar om u-ordet i riksdagen.

Han har noterat att kändisar som talar ut i pressen gärna använder ordet utanförskap till exempel när de pratar om att de har blivit mobbade. Och han hittar fler exempel i pågående forskning.

Socialförvaltningen i Växjö använder utanförskap som en synonym till arbetslöshet. Kriminella ungdomar i Göteborgs förorter pratar om sitt utanförskap – till skillnad från kvinnorna i en av Stockholms förorter, Tensta. De använder inte u-ordet. Göteborg är före även i detta avseende.

Utanförskap kan betyda både det ena och det andra. På den tiden när det var noga med bokföringen mätte arbetsmarknadsdepartementet och finansdepartementet på olika sätt. I den politiska debatten har utanförskap kopplats till bidragsberoende, invandring och kriminalitet och använts för att legitimera krav på allt från fler poliser till chockhöjda avgifter i a-kassan.

Där alliansen pratar om utanförskap talar forskarna om exkludering eller marginalisering, ord som även beskriver vägen och orsakerna.

– Utanförskapet är lurigt som begrepp. Det beskriver bara ett tillstånd – inte hur folk har hamnat där, säger Tobias Davidsson.

Det sägs ibland att de nya moderaterna pratar reinfeldtska. Det är lite orättvist mot mannen bakom partiets språkliga förnyelse, den tidigare partisekreteraren Per Schlingmann. Om det också var han som uppfann utanförskapet får bli ett fall för framtida forskning.

U-ordet brukar kopplas ihop med Moderaterna – även av moderaterna själva.

– Vi identifierade problemet, säger Niklas Gillström.

Den tidigare Folkpartiledaren Lars Leijonborgs envetna ansträngningar för att banka in u-ordet i folks medvetande verkar ha fallit i glömska. På partiets hemsida står Jan Björklund och pratar om skolan – men utanförskapet får man leta efter.

Till och med 2008 publicerades den årliga rapporten Utanförskapets karta på hemsidan. Den senaste hade underrubriken Arvet efter Mona Sahlin. Sedan blev det tvärtyst, där också.

– Eftersom vi sitter med i regeringen använder vi regeringens beräkningar av utanförskapet, säger Makan Afshinnejad, pressansvarig på Folkpartiet. Några nya rapporter är inte på gång.

Fakta

1 580 000

människor befann sig i utanförskap i oktober, enligt Arbetets beräkningar utifrån arbetsmarknadsdepartementets sätt att räkna. Det är 110 000 fler än i oktober 2007 men 50 000 färre än i oktober 2006.

I siffran ingår öppet arbetslösa, folk i åtgärder, sjuka, förtidspen­sio­närer, undersysselsatta och latent sysselsatta. 42 000 deltagare i nystartsjobb samt 418 000 med socialbidrag ingår inte.

Finansdepartementets mått på utanförskapet är 863 000 i år – 1 000 fler än året innan. Siffran mäter ”helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem”. Två halvårssjuka blir en helårsekvivalent.