Andelen svenskar med extremt negativ attityd till invandrare har varit stabil under flera år, men kan öka kraftigt när arbetslösheten ökar, befarar sociologiska institutionen vid Uppsala universitet i årets mångfaldsbarometer.

Mångfaldsbarometern är en årlig undersökning som kartlägger svenskars attityd till etnisk mångfald. Studien baseras på ett slumpmässigt urval på 1 000 personer i hela befolkningen.

Enligt studien har andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald varit stabil under flera år. Men om den ekonomiska krisen förvärras kan denna grupp öka från dagens 5,6 procent till drygt 11 procent av befolkningen, en fördubbling med andra ord.

Kombinationen ökad arbetslöshet och en uppfattning om växande hot från religiösa eller kulturella uttryck, exempelvis den muslimska slöjan, kan leda till ännu kyligare klimat i Sverige, enligt barometern.

20,3 procent har till exempel ett mycket stort motstånd mot islamiska symboler. Vid allvarliga kriser där det svenska samhället känns hotat i sina grundläggande värderingar bedömer forskarna att gruppen med extremt negativa attityder kan växa ännu mer bland dem som anger att de aldrig umgås med invandrare. År 2012 var den gruppen 32,8 procent av befolkningen.

Kvinnor, högutbildade, personer i medelåldern och befolkningen i storstäder har mer positiva erfarenheter av invandrare. Män, äldre, personer med endast grundutbildning eller gymnasieutbildning och de som bor i glesbygd tenderar att ha mindre positiva erfarenheter.

Även ungdomar, som tidigare visat mycket positiva attityder, tenderar att bli mindre positiva, enligt forskarna.

– Vi ser en sådan tendens som vi sätter i samband med den höga ungdomsarbetslösheten, säger Irving Palm, docent vid sociologiska institutionen.

Men vi är inte mer inskränkta än andra européer enligt Irving Palm, om det nu kan vara till någon tröst.

– Europeiska studier visar att de positiva attityderna är starkar i Sverige än i övriga Europa. Särskilt bland kvinnorna.

Hur har ni kommit fram till att gruppen med extremt negativa attityder kan öka så kraftigt?

– Vi ser att rekryteringen till den gruppen sker dels från gruppen som säger att de inte haft några goda eller nära kontakter med invandrare, dels från gruppen som inte har, och inte heller vill ha, kontakt med utomeuropeiska invandrare.

Vad kan politiker göra åt den utvecklingen?

– De ska arbeta för ökad integrering i arbetslivet och för fler mellanmänskliga kontakter.

Som vadå?

– Exempelvis kan man stödja olika initiativ från ideella organisationer och satsa på mer läxhjälp, som är högaktuell just nu.

Menar du genom rutavdrag?

– Nej, det finns många andra sätt att uppmuntra till läxhjälp.

De extremt negativa attityderna har ökat mest hos personer med bara grundutbildning, från 7,2 procent förra till 10,8 i år, men de attityderna har även ökat bland dem som har högskolestudier.

Drygt hälften av svenskarna tog avstånd från påståendet ”invandrarna utgör en fara för vår kultur” åren 2005-2011.

Samtidigt tycker majoriteten av det svenska folket, 66 procent, 2012 att vissa invandrargrupper inte kommer att kunna integreras till det svenska samhället.

Det innebär att många har en positiv attityd till mångfald, men ändå känner kulturellt avstånd till invandraren och vissa nationaliteter, förklarar forskarna.