Föreställ dig en plats där arbetslösheten inte gör dig otrygg och där lågavlönade inte behöver gå sjuka till jobbet. Föreställ dig en plats där det finns alternativ till utbrändhet och inlåsning på själsdödande jobb.

Visst låter det som en utopi? Men det är det inte. Du kan åka dit på 50 minuter från Stockholm. Till Finland.

Här räcker a-kassan i 500 dagar i stället för 300 och den ger en högre ersättning än den svenska. Här kan anställda välja bort skitjobb och i stället ta ett friår med betalning.

Den annorlunda synen på arbete och trygghet i vårt grannland märks tydligast i synen på sjuk­när­varon. Medan två miljoner svenskar går sjuka till jobbet varje år behöver inte febriga finländare snörvla sig till jobbet för att undvika sänkt lön.

Parterna på arbetsmarknaden har infört full lön från första sjukdagen. När konservativa Samlingspartiets partifullmäktige nyligen föreslog en karensdag avfärdades den som orättvis och gammalmodig i medierna. Fackföreningsrörelsen mobiliserade. Karensdagar skulle innebära en ökad risk att dö för de sjukligaste av de anställda, sa Jussi Vaahtera, professor i folkhälsa på Åbo Universitet i Hufvudstadsbladet. Efter detta tog Samlingspartiets ordförande, statsminister Jyrki Katainen, sin hand från förslaget och poängterade att oavlönad sjukledighet är en fråga för arbetsmarknadens parter.

Medan ledande politiker i Sverige larmar om att höjd a-kassa skulle öka arbetslösheten kan finnarna konstatera att deras arbetslöshet successivt har sänkts för att hamna på en svensk nivå, och detta med en klart bättre a-kassa än den svenska (samtidigt som den finska flyktingpolitiken har blivit mer generös, om än från en mycket snål nivå).

En medelinkomsttagare i det privata näringslivet får mellan 750 och 870 kronor per dag i a-kassa. I Sverige ger försäkringen 680 kronor.

När regeringen ville minska resurserna till det allt mer populära friåret protesterade facken. Samlingsregeringen, där även S och V ingår, backade.

Listan på arbetsmarknadsförhållanden som är bättre i Finland kan göras lång. Arbetstiden är kortare, både långtids- och ungdomsarbetslösheten är lägre.

Allt är förstås inte bättre. Lönerna och andelen sysselsatta är ett par procent lägre än i Sverige och föräldrapenningen betalas inte ut lika länge. Även här går migrantarbetare på usla löner och slavkontrakt.

Finland är kanske inte en utopi, men med svenska mått mätt är det inte långt ifrån.

Rickard Jakbo
är svensk frilansjournalist men tillbringar mycket tid i Helsingforsområdet i Finland.