Läsningen av Sören Sommelius utmärkta biografi om Pablo Neruda, ingående i h:ströms serie ”Litterära profiler” får mig att upptäcka att denne nobelpristagare (1904–1973) inte har givits ut på svenska sen 1984 (med undantag för den vackra konstboken Havsbävning). Det är verkligen på tiden, och Sommelius påminner vältaligt om varför. Han närmar sig livet och diktningen geografiskt snarare än kronologiskt och skapar på så vis en väv som placerar in poeten i världen och i tiden, på samma sätt som Nerudas diktning är ett jublande och förtvivlat gensvar på världens mångfald och elände.

Vore det inte en friskhetsinjektion i den svenska litteraturen om till exempel Åsa Styrmans återgivning av storverket Canto General kom ut i en fin tjockpocket, inte minst i en tid när Latinamerika står för en stor del av det hopp som finns kvar om att världen ska kunna bli bättre och rättvisare? Det är i mångt och mycket en bruksöversättning, men den är likafullt överväldigande, till exempel arbetarporträtten i avdelningen ”Jorden heter Juan”:

Mäster Huerta, den store picanon,
det var som om han fyllde schaktet
med sina skuldror. Han gick ned
sjungande som en härförare.
Han kom upp fårad, gul,
böjd, förtorkad, och hans ögon
blickade som ögonen på en död.

Ny bok

Pablo Neruda – poet, älskare, kommunist

Författare: Sören Sommelius
Förlag: h:ström, serien "Litterära profiler"