A-kassan blir 2,6 miljarder billigare än beräknat. Anders Borg får tillbaka var sjätte krona av anslaget.

Allt som allt får Arbetsförmedlingen sex miljarder över i år. Nästan var tionde krona går tillbaka till statskassan.

– Det är anmärkningsvärt. Arbetsförmedlingen skickar tillbaka pengar i ett läge med nästan åtta procents arbetslöshet, säger Oscar Ernerot, ombudsman på LO och fortsätter:

– Men det är svårt att skylla på Arbetsförmedlingen. Den som är skyldig till detta är den som styr förmedlingen, ytterst arbetsmarknadsminster Hillevi Engström.

A-kassan beräknas kosta 13,7 miljarder i år. Arbetslösheten är 7,7 procent. 2004 kostade a-kassan nästan 20 miljarder mer – noga räknat 32,6 miljarder. Då var arbetslösheten 4,4 procent.

– Problemet är att regeringen har utformat så snäva villkor att många arbetslösa inte har rätt till ersättning från a-kassan, konstaterar Oscar Ernerot.

2004 fick 74 procent av alla arbetslösa ersättning från a-kassan. I september i år hade andelen sjunkit till hälften, 37 procent. Den genomsnittliga ersättningen var densamma både 2004 och 2012 – 614 kronor om dagen.

De flesta arbetslösa uppfyller inte kraven för a-kassa. Ungdomar och utrikes födda drabbas hårdast. De har inte hunnit jobba den tid som krävs.

Om varselvågen ligger kvar på en hög nivå året ut betyder det antagligen att fler får a-kassa. Andelen brukar öka när människor som är etablerade på arbetsmarknaden blir av med jobbet.

Det kan betyda att slutnotan för a-kassan blir lite högre än 13,7 miljarder – men det lär inte bli mer än marginella förändringar. Prognosen grundas på årets första nio månader.

Drygt hälften av Arbetsförmedlingens överskott beror på att ersättningen till de arbetslösa kostar mindre än regeringen har räknat med i budgeten. Utöver a-kassan sparas 550 miljoner kronor in på aktivitetsstöd till i första hand ungdomar och långtidsarbetslösa.

Det här är pengar som Arbetsförmedlingen knappast råder över. Det är regeringen som fastställer vilka som ska få pengar och vad de ska få. Sedan hänger det på hur många som är arbetslösa.

Men 2,3 miljarder beror på att Arbetsförmedlingen inte använder anslagen till arbetsmarknadspolitiska program och lönebidrag fullt ut. Drygt 1,7 miljarder blir över på anslaget till program.

– Den viktigaste förklaringen är att arbetslösheten blev lägre än regeringen antog i budgeten, men vi har heller inte förbrukat lika mycket som vi räknade med på aktiviteter för dem i jobb- och utvecklingsgarantin, säger Arbetsförmedlingens utredningschef Clas Olsson.

Drygt en halv miljard kronor blir över på anslaget till lönebidrag.

– Regeringen vill att vi ska få ut fler med lönebidrag, men vi har fullt sjå att vidmakthålla en konstant nivå. Det är svårare och svårare att få till subventionerade anställningar på arbetsmarknaden, förklarar Clas Olsson och pekar på taket för lönebidraget som en orsak. Över 16 700 kronor utgår inga bidrag.

Oscar Ernerot anser att regeringen styr Arbetsförmedlingen för hårt. Anslagen är låsta till olika områden.

– LO:s uppfattning är att Arbetsförmedlingen borde få använda pengarna där de gör mest nytta.

Arbetsförmedlingen kan få behålla en liten del av överskottet, men det mesta går tillbaka till statskassan. Av förra årets överskott på nästan åtta miljarder fick Arbetsförmedlingen behålla 177 miljoner kronor.

Arbetsmarknadsdepartementet kommenterar inte överskotten.

– Regeringskansliet får vid flera tillfällen per år in prognoser för hur anslagen kommer att användas och kommenterar detta i budgetpropositionen och vårpropositionen, skriver Niklas Gillström, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, i ett e-brev.

Mats Pejer
08-796 27 16