Tjänstemannafacket Unionen säger nej till krisavtal. Förbundet uppmanar sina klubbar att säga nej till lokala uppgörelser om minskad arbetstid och sänkt lön.

Unionens biträdande förhandlingschef C-G Hjort berättar att facket sedan i våras fått sex eller sju förfrågningar om krisavtal. Arbetet har tidigare berättat att IF Metall fått allt fler frågor om lokala krisavtal efter semestern.

– Vår inställning är att vi inte tecknar några krisavtal nu utan vi väntar på regeringens förslag om korttidsarbete. Vi och IF Metall är överens om detta, säger C-G Hjort.

2009, under finanskrisen, tvingades Unionen gå med på att fack och arbetsgivare lokalt skrev överenskommelser med kortare arbetstid och sänkt lön – som ett sätt för företag att ta sig igenom krisen utan att behöva säga upp personal.

Arbetsgivarna i Teknikföretagen ingick först ett tidsbegränsat central avtal med IF Metall som öppnade för lokala kristavtal. Teknikföretagen stämde sedan Unionen och Sveriges Ingenjörer till Arbetsdomstolen, arbetsgivarna hävdade att tjänstemännens kollektivavtal tillåter krisavtal. Tjänstemannafacken ville inte ha den frågan prövad i AD och lät därför lokala parter komma överens om krisavtal. Eller som C-G Hjort uttrycker det: Vi avstod från att ifrågasätta de lokala krisavtalen.

– Vi har aldrig tyckt krisavtalen varit bra. Och egentligen har vi i princip haft samma inställning till dem hela tiden. Skillnaden är att den ekonomiska situationen är en annan än den var 2009. Dessutom skulle krisavtal i dag förrycka hela idén med det korttidsarbete som regeringen utreder, säger Unionens biträdande förhandlingschef.

Av samma skäl tror han inte att Teknikföretagen kommer att gå till Arbetsdomstolen igen för att driva igenom möjligheten för företag i kris att minska arbetstid och lön för sina anställda.

C-G Hjort tänker sig att regeringens förslag ska innehålla några slags kriterier för när korttidsarbete ska kunna användas. Och göra det möjligt för företag med stöd från staten behålla anställa i kristid och exempelvis sätta dem i utbildning.

– Vi måste ha ett system som är likvärdigt med våra konkurrentländer. Efter finanskrisen kunde vi se att Tyskland kunde återhämta sig snabbare eftersom de tyska företagen inte sagt upp personal under krisen, säger Unionens C-G Hjort.

FAKTA

Krisavtal & korttidsarbete
Krisavtalen 2009 var olika. Gemensamt var dock att de alla gick ut på att sänka arbetstiden för de anställda och ofta sänktes lönen något mindre.
Regeringen utreder korttidsarbete sedan i våras och det sker efter att parterna i industrin givit ett gemensamt förslag till regeringen. Det handlar om att företag ska få stöd i kristider för att låta bli att säga upp sina anställda. När utredningen tillsattes sa finansminister Anders Borg att ett sådant system bara ska användas när BNP faller kraftigt och varslen om uppsägningar är massiva och ligger på 16 000 till 17 000 i månaden. Förslag om korttidsarbete ska vara klart i december.