Lönebildningen är inte direkt beroende av produktivitetens utveckling, men konjunkturen påverkar löneökningarnas storlek.

Det kan Industrins ekonomiska råd konstatera.

Rådet utses av industriavtalets parter. Tidigare i dag presenterade rådet sin rapport inför nästa avtalsrörelse. Deras uppgift är inte att beskriva hur stort löneutrymmet är, men de kan blicka bakåt.

– Under  industriavtalets tid har konjunkturen påverkat löneutfallet. Det är ingen rekommendation utan det är ett faktum – så har det varit, säger Henry Ohlsson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

Samtidigt pekar rådets sammankallande Olle Djerf på att lönebildningen inte är beroende av produktivitetsutvecklingen på kort sikt.

– Ju större svängningarna i produktivitetsutvecklingen är, desto mindre betydelse borde de ha för lönebildningen. Man behöver i stället bilda sig en uppfattning om den långsiktiga produktivitetsutvecklingen, säger Olle Djerf.

Sedan LO presenterat sin lönemodell med både ett krontalspåslag för alla med en inkomst lägre än 25 000 kronor i månaden och ett procentpåslag för dem med högre lön har det uppstått en diskussion mellan fack och arbetsgivare om lönenormen ska sättas som ett krontal eller ett procenttal. Det har dock rådet ingen uppfattning om.

– Vi ska inte ge lönepolitiska ställningstaganden, säger Olle Djerf.

Industrins ekonomiska råd slår dock fast att industrin bör behålla sin lönenormerande roll. Om inte annat för att det inte finns något alternativ.

Dessutom lyfter rådet fram en rad argument. Det är bland annat att industrin har en nyckelroll i ekonomin, att samspelet mellan industrin och industrinära tjänster ofta är en förutsättning för att klara den globala konkurrens och att den svenska ekonomin blir alltmer integrerad i omvärlden.

De fyra ekonomerna beskriver en osäker och allt annat än ljus ekonomisk utveckling, men samtidigt är det viktigt med proportionerna.

– Vi är långt från finanskrisen. Utvecklingen på arbetsmarknaden är splittrad. Det finns tecken på en nedgång, men den är inte särskilt kraftig, säger Henry Ohlsson.

Han pekar också på att antalet med visstidsjobb började minska i början av året och de tillsvidareanställdas antal började gå ner för några månaders sedan. Och än syns inte de senaste veckornas varsel i statistiken.

Dessutom säger han att antalet lediga jobb är detsamma som i början av 2008 men i dag ligger arbetslösheten 1,5 procentenheter högre. Det tyder på ett betydande matchningsproblem – det saknas alltfler med rätt kunskap till de lediga jobben.

Cecilia Hermansson pratar om att den svenska konkurrenskraften stått emot bra, men nu sker en ekonomisk inbromsning. Hon säger att det finns stora risker i utvecklingen och att nedgången kan bli djup och lång.

Håkan Frisén pratar om en global lågkonjunktur, som troligen kommer att vara något år till men han tror att bottenläget är nu. Han kan tänka sig att den ekonomiska utvecklingen i USA kan överraska positivt och att det ser ut som en vändning uppåt är på gång i Kina.

Fakta: Industrins ekonomiska råd

Industrins ekonomiska råd utses av Industrirådet. I det sitter representanter från fack och arbetsgivare som har undertecknat industriavtalet. Rådet består av Olle Djerf, Håkan Frisén från SEB, Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank och Henry Ohlsson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.