Foto: Johan Nilsson

Beslutet om att svenska stridsplan ska övervaka Natolandet Islands luftrum närmar sig.
– Vi slåss redan i dag skuldra vid skuldra med Natoländernas soldater i Afghanistan. Då tror jag också att vi kan hjälpa våra grannar med att upprätthålla deras integritet, säger Allan Widman folkpartiets representant i försvarsberedningen.

Ett beslut om att svenska stridsplan kan komma att övervaka Natolandet Islands luftrum närmar sig.

– Det kan bli inom några månader. Jag vet ännu inte, säger Allan Widman, folkpartiets talesperson i försvarsfrågor som även sitter i försvarsberedningen.

Det har sedan i juni varit känt att Sverige fått en förfrågan att övervaka det isländska luftrummet.

I veckan har frågan fått förnyad aktualitet då den finska presidenten Sauli Niinistö sa att han ser fler fördelar än nackdelar med att låta finska Hornet-flygplan övervaka Island. Finland avvaktar dock det svenska beslutet.

För sex år sedan stängde USA sin flygbas på Island. Island är ett av få länder i världen som saknar ett eget försvar.

Bevakningen av det isländska luftrummet har sedan 2006 skötts av Natolandet Norge.

Under ett möte mellan de nordiska statsministrarna i vintras kom frågan upp ifall Sverige och Finland, som båda står utanför Nato, var beredda att delta i övervakningen under ramen för det nordiska försvarssamarbetet.

Övervakningen av Island skulle därmed påminna om det samarbete som finns i Baltikum där Natoländerna löser av varandra med att övervaka deras luftrum. 
I fallet med Island är det tänkt att Sverige ska övervaka isländska luftrummet tillsammans med de andra Nordiska länderna.

– Det handlar om Finland, Norge och Danmark, säger Allan Widman.

Försvarsminister Karin Enström (M) sa i veckan till finska Hufvudstadsbladet att hon ser det som ett intressant och nytt sätt att jobba tillsammans på.

Folkpartiet säger att de välkomnar ett samarbete och att det inte ser någon krock med den svenska neutralitetspolitiken.

– Vi slåss redan idag skuldra vid skuldra med Natoländernas soldater i Afghanistan. Kan vi göra det så tror jag också att vi kan hjälpa våra grannar med att upprätthålla integriteten i deras luftrum, säger Allan Widman. 
Sverige är, enligt honom, inte längre neutralt eftersom vi undertecknat en solidaritetsförkaringen där vi lovat att agera ifall ett EU-land eller nordiskt land drabbas av ett angrepp eller en katastrof.

Allan Widman säger att den svenska insatsen kan uppgå till en handfull plan och säger två eller fyra eller möjligen sex flygplan. Han vill inte spekulera i vad kostnaden skulle bli.

Socialdemokraterna vill ännu inte kommentera hur de ser på att svenska stridsplan ska övervaka ett Natolands luftrum.

Försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S) hälsar att socialdemokraterna kan lämna besked först på tisdag eftermiddag då partiet formellt ska ta upp frågan.

Miljöpartiets talesman i försvarsfrågor Peter Rådberg har inte sett förslaget som regeringen bereder men säger att de principiellt är för ett starkare nordiskt samarbete.

Vänsterpartisten Torbjörn Björlund är också för ett starkare nordiskt försvarssamarbete men vill inte skicka några svenska stridsplan till Island.

– Det finns en väldigt stark koppling till Nato i det här fallet och vi ser inte det som något positivt för Sverige, säger Torbjörn Björlund.

– Jag har dessutom svårt att se att Island har ett militärt hot mot sig. Om vi ska hjälpa Island måste de först förklara vad de är rädda för.

Fakta

Försvarssamarbete

De nordiska länderna har ett tätt försvarssamarbete. 2009 ingicks ett samförståndsavtal, NORDEFCO, mellan de nordiska försvarsministrarna för stärka det nordiska försvarssamarbetet  Finland, Sverige och Norge ingår tillsammans med Estland och Irland i EU:s Nordic Battle Group som är en insatsstyrka inom EU. Sverige, Finland och Norge samarbetar redan dagligen också i så kallade CBT-flygövningar (Cross-border training) i norr.

I april 2011 i Helsingfors enades de nordiska utrikesministrarna om en solidaritetsförklaring säger de fem länderna att i det fall ett nordiskt land skulle drabbas av en kris eller ett angrepp, så kommer övriga länder bistå med relevanta medel.

Källa: Norden.org