Grafik. Annika Olsson

Skyddsombudens anmälningar till Arbetsmiljöverket har ökat kraftigt ­sedan 2006. Samtidigt har skyddsstoppen av farliga arbeten blivit betydligt färre.

Arbetsmiljölagen ger skyddsombudet rätt att själv stoppa ett farligt arbete eller begära förbud från Arbetsmiljöverket. Det är en stark rättslig ställning som gör det svenska skyddsombudet unikt i världen.

Arbetet har granskat hur skyddsombuden använt sina vassaste verktyg, det vill säga skyddsstoppet och den så kallade 6:6a-begäran, under de senaste sju åren.

Sedan 2006 har antalet 6:6a-anmälningar i hela landet ökat med 48 procent, och det är offentlig sektor som står för den kraftigaste ökningen. Anmälningarna från traditionellt riskfyllda branscher som bygg och bevakning har snarare minskat.

Nästan fyra skyddsombud av tio som anmäler sin arbetsgivare till Arbetsmiljöverket och kräver att myndigheten ska gripa in med förbud eller föreläggande jobbar inom vård, skola och omsorg. Anmälningarna från skolornas skyddsombud har nästan fördubblats.

Samtidigt har antalet skyddsstopp – det hårdaste ett skyddsombud kan göra, nämligen själv stoppa arbetet – i alla branscher blivit betydligt färre under samma period.

En fjärdedel av skyddsstoppen beror på hot och våld eller ensamarbete, visar Arbetets genomgång av samtliga 407 stopp från 2007 fram till den sista september i år. Tunga lyft, fallrisk, farliga fordon eller transporter är andra vanliga orsaker.

Bara i sex fall berodde stoppet på dålig arbetsorganisation eller psykosocial arbetsmiljö. Arbeten som stoppades på grund av farliga djur och tobaksrök var exakt lika många.

Men vad säger statistiken egentligen? Varför har skyddsombuden blivit försiktigare med egna skyddsstopp, men betydligt tuffare när det gäller att driva fall mot arbetsgivaren med krav på förbud?

Håkan Olsson, avdelningschef på Arbetsmiljöverket, tror att minskningen i antalet skyddsstopp hänger ihop med lågkonjunkturen och rädslan för att bli av med jobbet.

– Man vill inte stöta sig med arbetsgivaren och gå i bräschen även om man ser en risk eller en brist, vilket ibland kan vara en fara.

Att anmälningarna till Arbetsmiljöverket ökat så kraftigt samtidigt förklarar han med att skyddsombuden blivit mer kompetenta och facken mycket duktigare på att sprida kunskap om möjligheten att använda 6:6a-verktyget.

– De skyddsombud som vi träffar ute på arbetsplatserna har bättre kunskaper än tidigare och går in för sitt uppdrag med stor kraft och energi.

När ett skyddsombud inom offentlig sektor lyckas driva igenom en fråga på sin arbetsplats kan det få en slags dominoeffekt i hela landet, berättar Håkan Olsson.

Ett färskt exempel är när Kommunals skyddsombud Madeleine Karlsson nyligen lyckades driva igenom kravet på arbetskläder inom hemtjänsten i Leksand. Facket uppmanade då alla sina ombud att göra samma sak.

– Det är lätt att förstå, eftersom det handlar om likvärdiga arbetsplatser runtom i landet, säger Håkan Olsson.

Också LO-utredaren Sten Gellerstedt ser en tydlig koppling mellan lågkonjunkturen och den kraftiga minskningen av antalet skyddsstopp. Skyddsombuden drar sig för att använda stopprätten – det mest långtgående ingreppet som en arbetstagare kan göra i en arbetsgivares rätt att leda arbetet – under dåliga tider.

Precis som under massarbetslösheten på 1990-talet, då skyddsombuden blev allt färre och tystare.

– Det berodde på att man var rädd för att bli av med jobbet, och nu är man det igen.

Det började vid förra krisen 2008 och det har blivit värre efter alla nya uppsägningar, befarar Gellerstedt.

Men de flesta 6:6a-fallen går aldrig till Arbetsmiljöverket, säger han. Det vanligaste är att skyddsombudet påpekar problemet för arbetsgivaren men tillsammans med huvudskyddsombudet kommer fram till att det inte är läge att gå vidare. Då får arbetsgivaren ytterligare tid på sig att åtgärda bristen i arbetsmiljön.

Vad som har skett under de senaste åren är att arbetsgivarna har blivit kaxigare och helt enkelt inte vill lösa problemen, enligt Gellerstedt. Därmed blir färre konflikter lösta på arbetsplatsen och går i stället vidare till Arbetsmiljöverket.

– Det är alltså antalet olösta 6:6a-fall som ökat.

Maria Steinberg, författaren till boken Skyddsombudsrätt och forskare vid Örebro universitet, visade redan i sin avhandling för flera år sedan att stopprätten används i mycket större omfattning än vad som kommer fram i officiell statistik. Konflikten blir ofta löst på arbetsplatsen utan att Arbetsmiljöverket blandas in.

Det är bara arbetsgivare som inte håller med skyddsombudet som går vidare till Arbetsmiljöverket, som därefter antingen häver stoppet eller fastställer det genom förbud.

Hur ofta arbetsgivaren får rätt mot skyddsombudet framgår dock inte av statistiken.

Men att myndigheten häver stoppet betyder inte att skyddsombudet haft fel om själva bristen eller faran i arbetsmiljön. Ofta ställer Arbetsmiljöverket en lång rad krav på åtgärder efter att man hävt stoppet.

Det är inte ovanligt att skyddsstoppet också får stöd av chefen. Exempelvis av rektorn när skolan stängs på grund av mögel, eller av häkteschefen när ensamarbetet med intagna stoppas. Samma sak skulle med all säkerhet gällt Kriminalvårdsstyrelsen om skyddsombudet hade stoppat allt ensamarbete med mördaren på Huddingehäktet förra hösten (läs också reportaget på sidorna 12-13).

– Det gäller även många mellanchefer, säger Maria Steinberg. De får inte alltid som de vill och då vill de skjuta skyddsombudet framför sig.

Hon tror att den kraftiga ökningen av 6:6a-fallen inom kvinnliga yrken beror på bättre utbildade skyddsombud inom kvinnliga yrken.

– Jag tycker att arbetsmiljölagen är sexistisk. Den är skriven för manliga industriarbetare, inte för undersköterskor. Därför är det jättebra att det kommer fler anmälningar från kvinnliga sektorer.

Skyddsstoppet är till sin konstruktion gjort för män, berättar Maria Steinberg. Det är betydligt lättare för en byggjobbare eller industriarbetare att stoppa ett jobb än vad det är för en undersköterska. Ingen kan tvivla på byggjobbarens trovärdighet när han åberopar ”omedelbar fara för liv och hälsa” då taket saknar skyddsräcke.

– Män behöver inte driva 6:6a-fall i lika stor utsträckning eftersom de har tydligare regler.

Lagen är mycket mer otydlig när det gäller problem inom kvinnliga yrken, anser Maria Steinberg. Exempelvis har vi inga särskilda föreskrifter för den psykosociala arbetsmiljön, samtidigt som EU pumpar in nya regler ”exklusivt” för manliga arbetsplatser.

– Det är väldigt orättvist, vi kvinnor betalar också skatt och vill ha samma skydd som männen, säger Maria Steinberg.