Arbetsgivarna reagerar allra mest på fackets krav på höjning av lägstalönerna. Däremot är kommentarerna inte lika starkt avvisande till idén om ett nytt system för föräldralön.

Arbetet har pratat med Svensk Näringslivs vice vd Christer Ågren, Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe och Svensk Handels vd Dag Klackenberg om LO-förbundens avtalsplattform. Facken samlas framför allt kring ett lönekrav, som går ut på att alla med en lön lägre än 25 000 kronor i månaden ska få ett krontalspåslag och alla med en högre lön ska få ett procentpåslag. Dessutom ska avtalens lägsta lön öka med samma krontal.

– LO:s lönemodell gynnar dem som har arbete samtidigt som det blir svårare för dem som står utanför arbetsmarknaden, säger Christer Ågren på Svenskt Näringsliv.
Han tycker att det är konstigt att facket försöker lösa ett problem som inte finns. Inget annat land har så små löneskillnader som Sverige. Och om det finns något problem när det gäller mäns och kvinnors löner så handlar det om att män och kvinnor arbetar i olika branscher, enligt honom.

– Det är skadligt att lägstalönerna höjs som LO vill. Effekten blir att jobben blir färre i sektorer som handeln, inom hotell och restaurangbranschen och den privata tjänstesektorn, säger han.

Christer Ågren tycker LO är inkonsekvent och bryter mot målet om full sysselsättning från den senaste LO-kongressen. I stället för LO:s modell vill han ha mer olika lösningar i de olika branscherna. Exempelvis vill han att lägstalönerna inte ska höjas så mycket i handeln, i en del av Almegas tjänstemannavtal och i fastighetsavtalen. Han vill också att lönehöjningen ska vara lokalt förhandlingsbar så att den till exempel ska kunna skjutas på framtiden om företaget inte går så bra för tillfället.

– Krontalsmodellen är fel för att den automatiskt leder till utjämning.

Teknikföretagens Anders Weihe har ett liknande resonemang om lägstlönerna. Höga lägstlöner har givit upphov till den höga arbetslösheten bland unga och dem med utländsk bakgrund. Om avtalens lägstalöner höjs mycket så kommer många av de enkla jobben bli för dyra och de kommer helt enkelt inte att bli utförda.

– Lönemodellen är inte förenlig med industriavtalet. Om den genomförs kommer en stor del av LO-medlemmarna att få större procentuella löneökningar än i industrin. Och det är inte vad vi inom industrin kommit överens om. Begreppet normering blir farsartat, säger han.

Anders Weihe gillar inte alls krontalspåslaget. Han gör en jämförelse. Tänk om en Porsche-handlare höjer priset med 3 procent. Om sedan alla andra handlare tar detta krontal och lägger på sina priser.

– Det har inget med vettig lönebildning att göra.

Även Svensk Handels Dag Klackenberg funderar kring märket och industrins lönenormering. Han säger att märket tidigare varit ett skarpt streck och nu vill LO ersätta det med ett brett band. Dag Klackenberg kan dock inte säga om förändringen är bra eller dålig. Det får framtiden utvisa. Däremot reagerar han starkt på kravet om en lika stor höjning av avtalen lägstalöner.

– Det motsätter vi oss definitivt. Vi vill ha större lönedifferens. Erfarenhet och kunnighet ersätts för dåligt, säger han.

När det gäller de övriga löneökningarna så är Dag Klackenberg öppen för förhandlingar – och det beror på vad arbetsgivarna får i gengäld. Han vill gärna se att lageravtalet moderniseras och det skulle bland annat innebära att lagrens arbetstider anpassas mer till butikernas öppettider med tidiga mornarna och sena kvällarna.

– Än har vi inte sagt något om avtalens längd. Vi är mer villiga att diskutera om avtalen är treåriga.

Dag Klackenberg har dessutom två frågetecken när det gäller LO:s lönemodell. Han frågar sig vad som händer ifall industrins parter kommer överens om låga löneökningar på säg 200 kronor i månaden. Och vad gör man om Byggnads är först med ett nytt avtal och deras påslag motsvarar ett högt krontal, som de andra ska använda.

LO vill också skapa en ny försäkring för föräldralön, som ska ersätta de olika avtalen om föräldralön. Tanken är att alla anställda ska få ett extra tillägg på föräldrapenningen med 10 procent av lönen under sex månader för varje barn.

– Vi har pratat om det här tidigare. Och skillnaderna mellan avtalsområdena är så stor så vi tycker att föräldralönen ska skötas inom vart och ett av avtalsområdena, säger Christer Ågren på Svenskt Näringsliv.

Teknikföretagens Anders Weihe tycker att det är ett begripligt argument när facket säger att det föreslagna systemet gör att en enskild arbetsgivare inte riskerar något genom att anställda unga människor som kan tänkas bli föräldralediga. Idag kan avtalet enligt honom skapa problem för en arbetsgivare med ett litet företag, som ska betala föräldralön åt föräldralediga.

– Det här är tekniskt besvärligt och det är svårt att lösa på kort sikt. Det finns också ett principiellt grundproblem. Trots ett högt skattetryck får vi inte ut tillräckligt från den allmänna försäkringen, säger Teknikföretagens förhandlingschef.

Dag Klackenberg vill diskutera det nya systemet för föräldralön inom Svenskt Näringsliv innan han uttalar sig om detta.

LO lyfter dessutom fram tre försäkringsfrågor.

– Att avtalspensionen ska beräknas per månad är en märklig konstruktion. Det är bara ett försök att få ut mer pensionspremier trots att årsinkomsten inte räcker upp till brytpunkten, säger Christer Ågren.

Anders Weihe är inte full lika avvisande. Han säger att det kan finnas fördelar i att inte få en samlingsfaktura på årsbasis.

Båda hänvisar också till att försäkringskraven diskuterats förut och att arbetsgivarna avvisat dem då.