LO kräver att alla med lägre lön än 25 000 kronor ska få ett lika stort krontalspåslag i den kommande avtalsrörelsen. Och lägstalönerna inom alla branscher ska höjas med samma krontal. Facket vill också att alla föräldralediga ska få extra föräldrapenning under sex månader.

Det har LO:s styrelse just beslutat på måndagseftermiddagen. Förhoppningen är dessutom att kunna driva samma slags lönekrav ihop med tjänstemännen i nästa avtalsrörelse.

– Vi vill ha ett enkelt, tydligt och lättförståligt krav, som är lätt att kommunicera och genomföra. Enigheten kring kravet är stort. Det gör oss starka och gör att vi kan leverera bättre, säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare.

LO-förbunden vill till varje pris undvika att de splittras som i förra avtalsrörelsen och därför försöker man nu ena sig kring några få krav, som alla förbund verkligen står bakom.

Lönekravet är formulerat som att alla med en lön lägre än 25 000 kronor i månaden ska få ett lika stort krontalspåslag och de med en högre lön ska få en procentuell ökning. Om till exempel lönekravet är 2 procent ska det fördelas på följande sätt, enligt LO:

1. Den som tjänar exakt 25 000 kronor får 2 procent vilket ger 500 kronor.

2. De som tjänar mer 25 000 får ökningen i procent.

3. Och de som tjänar mindre än 25 000 får löneökningen i kronor, det vill säga 500, vilket när man räknat ut procentsatsen blir en större ökning än de andra får.

Det gör att skillnaderna inte ökar lika mycket som om alla fick sina ökningar uträknade i procent. LO:s beräkningar säger att en sådan modell ger låglöneförbunden i LO omkring 0,7 procentenheter mer i löneökning.

Avtalens lägstalöner ska höjas med samma krontal som lönerna. Det är en markering om att LO-förbunden är beredda att tillsammans se till att lägstalönerna hänger med i utvecklingen.

Kravet är en insamlingsmodell. Hur pengarna ska fördelas kommer förbunden själva att bestämma.

– Vi vill dessutom ersätta alla avtal om föräldraförsäkring med ett försäkringssystem. Det skulle även vara bra för arbetsgivarna, som då slipper ta risker när de anställer kvinnor och unga män, säger Torbjörn Johansson.

Kravet innebär att alla föräldralediga under sex månader ska få ett tillägg till den statliga föräldrapenningen på tio procent. Och det skulle gälla för var och en av föräldrarna och för varje barn. Att göra om dagens avtalslösningar till ett försäkringssystem betyder att pengar betalas in till försäkringen för alla anställda och försäkringen betalar till de föräldralediga. Enligt de avtal som finns i dag är det de enskilda arbetsgivarna som betalar ut föräldrapenningstillägget. Dessutom varierar reglerna kraftigt mellan de olika LO-förbundens avtal.

LO:s förbund har dessutom tre ytterligare krav som rör de avtalade försäkringarna. Det handlar om att LO-medlemmar ska få pensionsavsättningar på samma vis som tjänstemännen, att de med arbetssjukdomar ska slippa vållandeprövning samt att den drabbade ska få full ersättning – oavsett när en arbetsskada inträffar. (Läs mer i separat artikel.)

Det är bara lönekravet som förbunden kommer att driva gentemot sina motparter på arbetsgivarsidan, och enligt Torbjörn Johansson kommer LO-förbunden att bestämma nivån på lönekravet i december.

De övriga kraven tre kommer LO att förhandla direkt med Svenskt Näringsliv om.

LO-förbundens avtalssekreterare hoppas på att kunna enas med tjänstemännen om samma slags lönekrav i nästa avtalsrörelse – och då skulle gränsen sättas vid 29 200 kronor i månaden, som är genomsnittsinkomsten i Sverige. Torbjörn Johansson tänker sig att LO skulle kunna gå ihop med exempelvis Unionen, lärarna och sjuksköterskorna kring ett sådant krav, där de med lön under 29 200 kronor skulle ett lika stort krontalspåslag och de med högre lön skulle få en procentökning.

– Kravet är enkelt och tydligt. Det innebär en omfördelning. Får vi ett brett stöd tillsammans med betydande tjänstemannagrupper kring ett sådant krav kommer arbetsgivarna inte ha något att sätta emot, säger Torbjörn Johansson.